Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mazepa och Karl XII af N. Kostomarov. Öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
MAZEPA OCH ’KARL XII.
201
är tydligt att Mazepa icke skulle hafva förrådt tsar Peter om
han ej funnit att, så till sägandes, tsarens aktier föllo under
det att Karls stego. Karl tvang August att afsäga sig sin
krona, Karl utkräfde kontributioner från Sachsen; af polske
panerne antog den ene efter den andre konung Stanislaus;
främmande hof sände Karl sina lyckönskningar. Karl ernade göra
upp sina affärer med tsaren. Under tiden egde inom den
senares riken oroligheter rum och hans härar ledo af svenskar och
polakar det ena nederlaget efter det andra. Tsaren fruktade
redan för sin hufvudstad och förde derifrån sina skatter, för att
de ej skulle falla i händerna på hans fiender. Under dessa
förhållanden tänkte dock ännu ej Mazepa att svika tsaren; men
knappt hade en månad förgått, sedan han verkligen fattat ett
sådant beslut, för än han såg att hans beräkningar slogo fel.
Massan af kosakerne och hela lillryska folket kommo icke till
honom utan emot honom. Han tänkte göra tsarens fiende en
stor tjenst, men gjorde honom blott skada. Mazepa var då
beredd att söka försona sig med den vredgade tsaren och
derigenom svika sin nye bundsförvandt, men hans list misslyckades.
Den tråd, han så slugt spunnit, brast i förtid.
I hela ryska historien förekommer ej någon tilldragelse meel
så betydelsefulla följder som Poltavaslaget, meel undantag
måhända af slaget vid Kulikov, och ej heller har någon i samma
grad bibehållit sig i folkets minne. Ryska kyrkan firar ännu
minnet deraf. Ryska rikets vinst var ock oberäknelig och dess
ära räddades. Faran, som hotade, var stor. Om, såsom Karl
hoppats, lillryska folket skulle hafva blifvit h än fördt af sin
het-m an s förespeglingar och den nordiske hjeltens bragder, hade
Peter ej kunnat reda sig mot sin motståndare. Och om något
var hufvudorsaken till ryska rikets räddning, så var det det
lillryska folket, ehuru detta förhållande än da hittills icke blifvit
tillräckligt beaktadt af historien. Mycket har i senare tider ordats
om den stora betydelse massan af folket i allvarliga ögonblick
utöfvar på sin historias utveckling. Aldrig har detta varit mera i
ögonen fallande än i Mazepa s dagar. Man kan visst icke säga,
att det lillryska folket erfor någon dragningskraft ti 11 det ryska
väldet; tvertom. föreföllo ju ständiga strider mellan de två ryska
folken. Ej heller kan man påstå att lillryska folket icke
fattats af någon nationalkänsla eller att det icke önskade att blifva
ett sjelfständigt folk. Många anledningar funnos, som kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
