Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Adolph Clodts anteckningar af Martin Weibull - Sannfärdig relation om hvad som förefallit vid första angreppet på staden Helsingborg (d. 30 october) 1676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖKE SLAGET VID LUND.
297
sitt bagage samt halfklädd i största hast och förvirring flykta
ur qvarteret. Fiendens ammunitionsförråd fick då en stor och
märklig skada: vi sågo huru det, under ett stort anskri, sprang
i luften.
Ej mindre lycklig var en annan expedition, i hvilken jag
också befann mig och som utfördes med 200 man af gardet
under befäl af en kapten som hade turen, men hvars namn ej
behöfver nämnas, emedan den verkliga ledningen var anförtrodd
åt mig, ehuru då endast löjtnant, tillsamman med dåvarande
fänriken, nu öfversten och kommendanten i Stralsund Isac
Ridderhjelm. Vi skulle angripa en fiendtlig infanteripostering,
som stod midt öfver venstra flygeln, och lyckades så väl deri,
att efter att ha funnit tillfälle praktisera oss Öfver ån på en af
stenar utlagd fotstig, vi nedgjorde 30 till 40 man jemte den
kapten som förde befälet, innan undsättning från reserven hann
anlända. De öfriga förjagades och vi återvände med 8 till 9
fångar, utan att ha förlorat mer än 7 döda och 12 sårade.
Mig vederfors glädjen att vid återkomsten höra mig i högst
nådiga ordalag omnämnas af konungen, som med Helmfeld och
en del andra generaler på andra sidan ån, nyfikna att se
utgången, åskådat uppträdet. Några dagar efter gjorde Ernst
Lode, nuvarande öfversten och kommendanten i Kalmar, samt
Johan Anders v. d. Pahlen, sedermera generalmajoren och
landtrådet i Estland, två djerfva och ärofulla partier. Den förre
vågade sig nattetid, åtföljd af ryttmästare Kollért och blott en
tjenare, in i det fiendtliga lägret, nedgjorde en mötande patrull
och tog en annan till fånga, som han förde med sig för att skaffa
kunskap. Den senare blef utsänd med 2 till 300 hästar och
förstod att aftvinga en patrull den danska lösen, hvarigenom
tillfälle bereddes honom att borttaga fiendens förv akt och såsom
fångar insända befälhafvande löjtnanten ined några och tjugu
ryttare, hvarefter äfven sjelfva hufvudvakten sprängdes och v. d.
Pahlen trängde in i sjelfva lägret. Ännu andra expeditioner
utfördes, till dess ändligen öfverste Baranof med sitt
kavalleriregemente om 1200 man anlände och Kgl. M:t efter denna
förstärkning — hvilken dock ej ersatte den lidna skadan — beslöt
att utan vidare väntan, kosta hvad det ville, angripa den emot
oss stående dubbelt så starka fiendtliga hären och genom en
afgörande hufvuddrabbning sluta detta svåra och besvärliga
fälttåg; hvilket hjeltemodiga och af alla sinnen, som höllo äran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
