Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARÅGERFRÅGAN. 325
såväl soin i Sveriges kungalängd. An nu så sent som under
Ludvig XIV:s upplysta tidehvarf förfäktade en lärd och ansedd
fransk historieskrifvare den åsigten, att Jupiter och Pluto varit
konungar i Frankrike, och att Noach var densamme som Gallus,
efter hvilken Gallien fått namn. Nu måste alla erkänna, att
den franska staten icke eger så ståtliga anor, och att franska
folket uppkommit genom en blandning af mycket olikartade
element: kelter, romare, tyskar, normanner, af hvilka de
forstil ämde såsom de längst förtryckta och de för en statsbyggnad
mest odugliga lemnat minsta spåren efter sig, men öfver detta
faktum tröstar sig Frankrikes störste historieskrifvare med den
på sin tids fransmän alis icke tillämpliga satsen af en forntida
romare, att Gallien föder galler. Norges lärdaste forskare låter
sina förfäder komma på skepp öfver Ishafvet, för att icke öfriga
skandinaver måtte komma i frestelse att kalla dem svenska
nybyggare eller yngre bröder. Och för att häfda en ädel börd åt
sina folk tyckas flere historieskrifvare i våra dagar hafva träffat
en tyst öfverenskommelse att låta alla trälaätter omkomma —
i digerdöden.
Man bör ställa sig dessa och dylika förhållanden för ögonen
för att kunna fatta att i vår tid ett historiskt bevisadt faktum
så säkert som ryska rikets stiftande af skandinaviska nybyggare
har kunnat med så mycken envishet å rysk sida förnekas. Ty
då blotta fåfängan kunnat åstadkomma så mycket, huru mycket
mera den vaknande nationalkänslan hos en stor folkstam, som
hit till dags aldrig visat förmåga att styra sig sjelf och derför
verkligen kan tyckas tarfva ett exempel, ett prejudikat från
historiens gryning på en stark och väl organiserad, nation ei
slavisk statsbyggnad. Här ingriper nämligen nyss angifna faktor,
intressenas spel. Det är icke blott en historisk utan på sitt
sätt äfven en politisk fråga. Germaner och slaver kämpa med
hvarandra än i dag öfver liela den slaviska verlden, de förre
för sitt fysiska öfvervälde och ännu mera sitt intellektuella
förmyndarskap, de senare för sitt oberoende i bägge fallen. Men
mod är halfva segern, säger med rätta ett nordiskt ordspråk,
och mod är detsamma som tro på sig sjelf och på sin sak.
Ingenting kan bättre ingifva och nära en sådan tro än
erfarenhet i liknande fall. Hvart man nu vänder blicken inom den
slaviska verlden, till cecker, slovener, bulgarer, serber, pol ack ar,
vender, och hvilken period af deras historia man än väljer, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
