Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARÅGERFRÅGAN.
331
äro fulla af bevis derför, att kärnan af den ryska hären ända
till fram på 1000-talet utgjordes af från andra sidan Östersjön
inkallade svenskar. Ar det fråga om ett krigståg mot grekerna
eller vid ett utbrytande inbördes krig mellan den gamla varägiska
fursteättens medlemmar, går man öfver hafvet eller skickar öfver
hafvet efter varäger. Ett särskildt bevis för svenskarnes
exklusiva ställning som följesmän i det gamla ryska riket synes
mig ligga i Konstantin Porphyrogennetes’ berättelse, att vid
November månads början bryta de ryska furstarne upp från Kijev
meel alla ryssar (f,i8xà nåvxæv xtov cPcuç) och begifva sig ut
(på gästning) till de slaviska stammar, som äro skattskyldiga
under dem. Hos Konstantin är nämligen cPwg ännu liktydigt
med skandinav. Om nu dessa inkallade krigare sjelfva efter sitt
yrke hafva kallat sig va ringar, hvilket just i den germanska
verlden tyckes hafva varit termen för en edsvuren krigare i
främmande furstes tjenst, och naturligtvis äfven blifvit så kallade
af sina ryska höfdingar och stamförvandter, så måste ordet
varäg och begreppet skandinav hafva för slaverna sammanfallit,
ty de sågo att börja med inga andra skandinaver än sådana
varägiska krigare och vät knappast andra yrkeskrigare än
skandinaver. Yi få således här en fullständig analogi: svenskarne
blefvo af lapparne kända såsom köpmän och fingo derför
detta namn (taro), af finnarne såsom sjömän och fingo derför
detta namn (ruotsi), af slaverna såsom edsvurne krigare och
fingo derför detta namn (varjag). Säkerligen kan hvar och en
från sin egen psykologiska erfarenhet anföra dylika exempel.
För egen del minnes jag, att jag i min barndom aldrig såg andra
vestgötar än gårdfarihandlare och aldrig andra gårdfarihandlare
än vestgötar, och att derför dessa ord i min föreställning voro
fullständigt synonyma, hvadan det väckte min synnerliga
öfverraskning att en dag träffa en kringvandrande galanterihandlande,
som sade sig vara från Polen.
Men — anmärker Gutzeit — ordet væringi är på grund af
sitt æ, omljud af a, ett vestskandinaviskt, och det har blott
kunnat bildas under förhållanden, som väl voro för handen i
Konstantinopel, men i det hedniska Ryssland före år 988 icke.
Den förra delen af detta yttrande beror uteslutande på författarens
bristande insigter i de nordiska språken och deras ljudlagar, och
hvad den senare delen angår, som grundar sig på hans åsigt,
att aldrig några väringar funnits i Ryssland, der varcig ute-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
