Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
824
NILS HÖJER.
rättsförhållanden. Antingen nu tågets resultat blef en sådan
fred eller rätt och slätt ett återtåg efter större eller mindre
förluster, uppstår frågan, hvart de varägiska hjelptrupperna tagit
vägen efter krigets slut.
Yi kunna tänka oss fyra möjligheter: antingen vände de
hem igen, eller gingo de in som förstärkning bland de ryska
varägerna i storfurstens liftrupper, eller stannade de i Grekland,
eller hafva de slutligen frestat sin lycka på annat håll och
fortsatt färden, som för dem ■— efter hvad grekiska skildringar af
deras framfärd ger vid handen — icke var någonting annat än
ett vanligt vikinga- eller plundringståg. Jemföra vi tågen i öster
med de samtida stora härnads- och eröfringstågen i vester, hvilkas
omfattning och detaljer vi närmare känna, så synes den första
möjligheten föga sannolik. De nordiska kämparne drogo ut att
vinna ära och guld och läto sällan eller aldrig nöja sig med ett
enstaka företag, åtminstone icke då detta blef af så fredlig art
som t. ex. Igors tåg 944. Då Vladimir den store besegrat sin
broder Jaropolk och icke längre behöfde den stora mängden af
de öfver hafvet inkallade varägerna, berättas han hafva »utvalt
goda, förståndiga och tappra män ibland dem och tilldelat dem
städer, och de öfriga gingo till Grekland och Konstantinopel».
Det förra alternativet kunna vi ock tänka oss för en liten
del af varägerhären vid hvart och ett af de stora tågen mot
Konstantinopel, hvari svenskar deltagit, men det senare knappast
i andra fall, än då fred och fördrag afslutat tåget och äfven då
endast för en liten del af varägerhären. Vi kunna således vänta,
att efter hvart och ett af dessa ryska krigståg mot Grekland,
som sjelfva tillika voro svenska vikingatåg, finna berättelser om
anfall af nordiska vikingar vid Svarta hafvets kuster eller i
dess närhet.
Kunik liar fäst uppmärksamheten på1), att efter fredens
afslutande mellan grekiske kejsaren och Igor år 944, har den
senare, som sökte tillfredsställa sina bundsförvandter pecenegerna
genom att låta dem härja i Bulgarien, sannolikt sökt att på
liknande sätt godtgöra eller komma ifrån sina varägiska hj
elp-trupper. Ty vi veta af araberna, att detta samma år inträffade
ett förhärjande anfall af rûs på Kaspiska hafvets kuster. Denna
*) Dorn, Caspia, sid. 302.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
