Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIDRAG TILL VARAGERFRAGAN.
353
hvarpå Vladimir fortsatte färden
till Ryssland. Då en stor mängd
af ryssarnes skepp blifvit förstörda
i striden mot grekerna, och andra
lidit skeppsbrott, återvände en del
af deras här till lands, men blef
slagen och delvis tillfångatagen.
Efter tre år slöts fred, då de
öfverlefvande återsändes.
Det tyckes mig ögonskenligt, att denna märkeliga
öfverensstämmelse icke kan bero blott och bart på en slump. Äfven
då ett år eller två förflutit emellan anfallet på Konstantinopel
och plundringarna på Kaspiska hafvet (såsom 907—909), stå
tågen sannolikt i samband med hvarandra, och tidsskilnaden bör
väl förklaras deraf, att de varägiska vikingarne under tiden
härjat utefter Svarta hafvets kuster, som ju på grund af dessa
skandinaviska vikingars härnadståg fick namnet rûshafvet, eller
ock — hvad de tre första tågen angår — vistats som väring ar
hos chazarernas khagan, med hvilkens goda minne de passerade
Volga, och i hvilkens krigshär både rus och slaver tjenstgjorde
enligt Masudys uppgift.
Men till tåget af 1043 känna vi icke någon parallel ur
arabiska källor. Dock har säkerligen äfven detta tåg varit
åtföljdt af ett liknande angrepp, om icke på Kaspiska hafvets
«södra och vestra kust såsom de öfriga, dock på trakterna utefter
nedre Volga, der polovcerna vid denna tid spelade herrar och
kanske stängde vägen, så att vikingarne der ombragtes. I
Ingvars saga uppgifves, att den svenske fursten Ingvar, som af sitt
stora tåg i österväg fick namnet Vidtfarne, dött 1040 (eller
1041), hvilket väl icke kan vara hans dödsår, om hans tåg
stått i samband med Vladimirs mot Konstantinopel, men passar
godt för hans affärd från Sverige, ty han säges hafva uppehållit
sig hos Jaroslav i tre vintrar. Nu är väl denna saga visserligen
i sina detaljer mytisk, men der finnes dock utan tvifvel en
historisk kärna, som det icke torde vara omöjligt att upptäcka.
Der talas om ett väldigt slag mot skepp stora som öar, som
utslungat eld öfver Ingvars skepp, och som en röd tråd
går Ingvars upptäckts- och eröfringsfärd utefter en stor flod,
hvars mynning var hans mål, genom hela sagan. Det säges,
att Ingvar åtföljdes från Gardarike — förutom af Sote, Ketil
i si än dåre och Hj ei m vige — af en viss Valdemar, och att efter
Hist. Tidskrift 1883. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
