Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skickade ett bud till kejsaren med muntliga underrättelser. Endast
Raschin vet berätta att han förklarat för Bubna, att då konungen
ej ville skicka folk och sachsarne ryckt in i Böhmen, hade han
blifvit nödsakad att mottaga öfverbefälet, och »saken måste gå
för sig i en annan form»; sedan han fått i sin hand regementet,
kunde han lättare utföra den än förut. I allmänhet har man
också räknat brytningen med Gustaf Adolf från sammankomsten
i Kaunitz. Det är måhända ej så säkert. Åtminstone berättade
Arnim en annan historia för den nyssnämda svenska residenten
i Dresden. Enligt honom hade Wallenstein vid deras möte sagt
att till följd af Thurns oförsigtighet hade saken i förtid blifvit
röjd, och Wallenstein ej haft annan råd, för att befria sig från
misstankar, än att mottaga befälet. Men han försäkrade att
han vore densamma i sina föresatser mot konungen och hvarken
sjelf eller genom andra skulle företaga något till hans skada, utan
tvärtom så dirigera alt, att kejsaren med hela sitt hus skulle
få känna att han hade »affronterat en kavaljer». Han hade
bedt Arnim låta den svenske konungen veta detta, »besvärjande
honom vid allt heligt», att det ej måtte ske genom bref. Arnim
försäkrade till sist att ingen visste om detta, icke ens kurfursten
eller Thurn (bil. I). Häraf att döma skulle brytningen ej ha
skett nu; och om det var Arnim, hvilken förmådde Wallenstein
att åter öfvertaga befälet, såsom från kejserlig sida redan 1634
påstods, blir följaktligen ovisst, t. o. m. mindre sannolikt[1]. —
Äfven om det senare möte i Aussig, jan. 1632, hvartill
Wallenstein »genom en förtrogen i hemlighet» inbjöd Arnim och der
Trzka skulle meddela honom något vigtigt, som ej kunde
anförtros åt pennan, underrättades Laurens Nicolai af Arnim sjelf.
Denne sade honom att Trzka ej kunde komma att tala så listigt
och fördoldt, att han ej skulle märka, om Friedland ändrat sig
eller stod fast i sin devotion mot konungen, och lofvade att
omtala hvad som vid konferensen förelupit[2]. Huruvida detta skett
kan jag ej upplysa. Det fins nästan inga bref från Tungel qvar
under hela året 1632. Från annat håll är bekant, att Trzka vid
sammanträdet betygade för Arnim kejsarens benägenhet för en
universalfred på grund af restitutionsediktets återkallande[3].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
