- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
417

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne af E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sannolikt på grund af hvad han fått höra från Kinsky sjelf[1]. Det
har vid samma tid utbytts meddelanden melian Wallenstein och
Arnim angående den brandenburgske öfversten Burgsdorfs
öfversändande till den förre. Ännu d. 3 aug. hade Kinsky ej kunnat
få någon resolution från kurfursten och antagligen var
Wallenstein ännu icke underrättad om dess beskaffenhet, då han genom
Trzka och hertigen af Lauenburg lät uppfordra Arnim till ett
nytt sammanträde. Det är karakteristiskt att här åter möta
dessa namn, i synnerhet det förra. Det var väl icke utan skäl
som det i en på italienska mot Wallenstein uppsatt statsskrift
heter: »i grefve Trzkas hus känner man alltid våra rådslag förr
än i Gallas.» Mötet egde verkligen rum efter ett par dagar;
resultatet blef ett nytt stillestånd på fyra veckor, och händelserna
uti juni skulle, lika nästan i detalj, komma att upprepas. Äfven
Thurn gaf sitt samtycke och underrättade redan samma dag
rikskansleren om tilldragelsen genom en enkom afskickad
»kavaljer». Trots alt hvad som föregått och ehuru han ännu i juli
för L. Nicolai utgjutit sin harm öfver Wallensteins falskhet,
omfattade han med lika hänförelse de nya utsigter, som öppnade
sig.[2] »Man måste tillskrifva det guds förbarmande», heter det,
»som leder de sina underbarligen, att man måste säga: herren
har gjort det». — Stilleståndsurkunden förblef ingen hemlighet;
Wallenstein sjelf sände den efter några dagar till kejsaren; dock
hade det förelupit något, hvarom, enligt Thurns ord, »ingen
lefvande menniska vet något mer än Arnim och jag», och han
tillägger, ehuru i något oklara ordalag, »att han, W., nu vill taga
det på sig; jesuiterna skulle drifvas ur riket, kejsaren gå till
Spanien». Man må erinra sig att just vid den tiden det länge
hotande gått i fullbordan och att hertigen af Feria var på väg
till Tyskland för att undsätta Breisach. Det var ett känbart
politiskt nederlag för den stolte hertigen af Friedland, och han
hade ytterst svårt att glömma. Det vill också synas, som hade
vid samma tid hans motståndare uti Wien vunnit öfvertag; hans


[1] Bil. 9. — Feuquières i sin depesch af d. 22 (12) aug. omtalar samma
skrifvelse och pass. Han reste från Dresdeu d. 7 aug. (28 juli) och det synes ha
varit d. 3 aug. (24 juli) som han af Kinsky fatt meddelande om samma Trzkas
bref. Feuquières ankom till Dresden d. 25 juli n. st. Åtta dagar efter hans
första samtal med Kinsky fick han del af brefvet. Något tvifvel om dagen kan
sålunda icke råda.


[2] »I förgår komme mig tvenne grefvens bref till E. Exc. och ett till mig,
deraf jag ser den fromme herrn mina conjecturas om Wallensteins dolo et
perfidia mer än mycked sanna och sig deröfver ifra». L. Nicolai till Oxenstierna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 25 01:10:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free