Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande Svenska historien: A. F. Skjöldebrands depecher under resan till Tyskland med f. d. konungen Gustaf IV Adolf och dennes familj 1809—1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
470
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
reuse (l avoir mis pied à terre. Le roi se trouvait flatté des
marques tacites de bienveillance que lui donnait le peuple ; et j’aurais
souhaité que vous eussiez assisté au repas que prirent leurs M:s
peu après leur arrivée. La gaité y régnait au lieu de l’accablement.
Non, Monsieur le General, on aurait bien tort de reprocher aux
suédois la haine et la vengeance. A deux doits de notre perte,
nous avons fait ce qu’il fallait pour sauver les restes de notre
malheureuse patrie ; mais nommez moi un prince qui dans une
occasion pareille, a été traité comme le roi Gustave Adolphe.»
Jag tillade åtskilligt mera och småningom adoucerade sig Herr
Generalen. Emedlertid bad han mig gifva honom en officiel note,
som kunde tjena honom till rättfärdiggörelse, jemte ett utdrag
inden nämda depechen, och skicka straxt en courier till Hambourg
med en dylik till H:r Bourienne.
Jag ge c k sedan en liten stund till Konungen som ville skicka
ett kort till Generalen. Jag ville afböja det i anledning af något
som Generalen sagt; men K. ville nödvändigt att jag skulle sondera
Generalen i ämnet (jag fruktade att han ej ville betala kortet). Jag
gick snart hein till mig, att invänta Generalens återvisit till mig.
Han kom. Jag sade honom att Grefven af Gottorp ville skicka
honom ett kort, men att i anseende till den embaras hvaruti han
fann sig, trodde jag mig böra preveiiera honom derom. Efter något
betänkande, bad han mig för ali ting afvända det. Jag låfvade.
Han biöd mig till middagen följande dagen, med någon hésitation.
Men jag accepterade just för att få tala med en hoper folk och
öfvertyga dem att jag ej gjort illa att föra DI). MM. hit.
Långt arbete hade jag att förmå Gr. af Got torp att ej skicka
kortet, och hade ej lyckats, 0111 ej Drottningen kommit mig till hjelp.
Följande morgonen skickade jag noten till Generalen, och korn till
middagen (kl. 6 om aftonen). Generalen var mycket nöjd med noten,
och gjorde ali möjelig effort att reparera den sträfhet, han i början
visat mig ; det gafs ingen artighet som han icke gjorde. Nu äro
vi på den bästa fot. Jag begärde en extrapost till Berlin att sända
Drottningens bref till Kejsarinnan af Ryssland, Drottningen af Bayern.
Margrefvinnan af Baden. Han befalte post directeuren att i allt
efterkomma hvad jag befallte. Postjakten feck befallning att ej
segla förr än jag gifvit tilstånd. Han tilbjöd sin harmonimusik åt
DD. MM., vagnar att promenera m. m. m. Men sjelf törs han ej
upvakta de kongliga personerna, förr än lian får ordres. Det som
fransoserna aldrig förlåta, var scenen med Marechal Brune.
E. Exc. täcktes förlåta att jag skrifver så slurfvigt. Tiden
tillåter mig ej att renskrifva detta, som jag annars ämnat.
Mycken svårighet har upstått med II:s M:ts kammartjenare
Bidenveg och kammarhusarerna Hybner och Oman, hvilka äro
oumbärliga på resan. De vilja ej aldeles quittera konungens af Sverge
tjenst och f. cl. K. ville ej tillåta att de följa honom utan bevis
att de begärt sitt afsked från förra tjensten. Att i deras ställen
tag-a främmande folk är ganska svårt och osäkert. Jag* har derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
