Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur 1881—1882 af M. G. Schybergrson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGT AF FINLANDS HISTORISKA LITERATUR.
III
ådran redan under 1300-talet erkänd. Förf. framhåller vidare, huru
kronans eganderätt till fisket under nyare tider oaflåtligt utvidgats,
tills slutligen den enskildes rätt blifvit helt och hållet ifrågasatt —
I Major Hauswolfs dagbok öfver Sveaborgs belägring 1808, enligt
originala handskrifter af E. G. Palmén meddelas med ledning af en
handskrift i kungl, biblioteket i Stockholm rättelser och tillägg till
den publikation af samma journal efter en icke fullt komplett
afskrift, som O. J. O. Rancken offentliggjort i sjette häftet af
histo-riallinen arkisto. Anmärkningsvärda äro Hauswolfs till
anteckningarna bifogade »egna anmärkningar», som karakterisera den
nedslagna och slutligen bittra stämning, som rådde bland det lägre
befälet och besättningen på Sveaborg. »Troligen har kommendanten»,
anmärker Hauswolf bl. a., »konungens hemliga ordres, efter hvilka
han parlamenterar och styr». Han försäkrar tillika att »Conseillen
ej politicerat; på en sådan idée har hon aldrig fallit, mindre afgjort
den». I bifogade utdrag ur Hauswolfs dotters Adelaides dagbok
tecknas fadrens öden i Ryssland efter fästningens kapitulation, bl. a,
ett uppträde med G. M. Sprengtporten, då denne sökte förmå de
fångna officer arne att svärja ryske kejsaren trohetsed, hvilket de
dock afböjde. I förbigående må anmärkas, att A. Ahnfelt i femte
häftet af »Ur svenska hofvets och aristokratiens lif» meddelat lösryckta
utdrag ur v. Hauswolfs journal, utan att observera, att densamma
in extenso ingått i historiallinen arkisto. — Bland öfriga bidrag till
häftet må nämnas: en uppsats af J. Krohn om Henrik Lettens
skildring af Li vern as och Esternas seder, ett af K. E. F. Ignatius
meddeladt bref af lektorn i Viborg, Barthold Locman, deri brefskrifvaren
i bittra ordalag skildrar såväl landets som sin egen belägenhet,
äfvensom af Y. Koskinen meddelade utdrag ur en berättelse om den
finska arméns tåg till Trondhjem, troligen författad af fältprosten
Nils Idman, hvartill bifogas en förut tryckt predikan af samme
prestman med titel: Folkets rop på norska fjällarne. Historiska
samfundets i häftet intagna protokoll för åren 1878—1880 äro föga
innehållsrika. Bland årsberättelser, organisationsfrågor m. m. finner
man få notiser af historiskt intresse.
Af Biografinen Nimikirja (biografiskt lexikon), som utgifves af
samma samfund, hafva häft. V—VIII (till G. M. Sprengtporten)
utkommit. Arbetet, hvars publikation torde blifva slutförd under
förra hälften af år 1883, är icke af i egentlig mening vetenskaplig
betydelse, utan snarare ett handlexikon till dagligt begagnande.
Författarena hafva derför öfverhufvud icke inlåtit sig på vidsträcktare
undersökningar, utan endast sammanstält i literaturen tillgängliga
uppgifter. I några punkter ger verket anledning till anmärkningar.
Det tyckes ursprungligen varit afsedt att vara icke blott ett vanligt
biografiskt lexikon, utan äfven ett finskt författarelexikon. Till följd
deraf äro biografier öfver obetydliga personer, hvilka författat på
finska språket, intagna, medan namn på anmärkningsvärda män, hvilka
icke anslutit sig till den finska rörelsen, utelemnats. Någon gång
har man afvikit från den hofsamhet och opartiskhet i framställnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
