Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur 1881—1882 af M. G. Schybergrson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGT AF FINLANDS HISTORISKA LITERATUR. III
En afhandling af Y. Koskinen, benämnd Undersökning om
jord förhållandena i Finland under medeltiden *), har framkallat skarp
kritik från olika håll. Eörf. erkänner, att vi icke hafva någon
närmare kännedom om de hedniska Finnarnes samfundsförhållanden, men
sluter, på grund af jemförelse med andra folks tidigare utveckling, till
att egendomsgemenskap varit rådande och att familje- och
slägtskapsförhållanden utgjort de sammanhållande banden. I det följande
kapitlet behandlas den svenska eröfringens allmänna inverkan, hvarvid
förf. börjar med följande oväntade satser: »Öfverhufvud», säger han,
»synes den svenska eröfringen icke hafva föranledt synnerligen
bråd-störtade förändringar i vårt folks samhällslif, och orsaken till denna
lindriga verkan förmodar jag vara just den, att eröfrarfolkets
samhällsskick ännu icke just mycket skilde sig från den för alla folk
gemensamma typen, som af gammalt var rådande bland de besegrade.
På den tid, då Estlands besegrare, tyskar och delvis äfven danskar,
förde med sig ett fullt rotadt feodalsystem och riddarväsende, hade
dessa tidehvarfvet högsta kulturformer i Sverige fortskridit blott
mycket svagt.» Förf. råkar här och i sin följande utläggning i strid
med en mängd fakta, som ådagalägga att svensk lag och svenska
förvaltningsformer omedelbart efter eröfringen infördes i Finland,
hvarigenom Finlands invånare kommo i åtnjutande af det fria
skandinaviska samhällsskicket, som utan tvifvel stod på en för tidens
förhållanden hög utvecklingsgrad. Slutligen öfvergår förf. till en
undersökning om besittningsrätten till skogsmarkerna och
ödebygderna, hvarvid han uttalar den åsigt, att dessa områden redan tidigt
befunno sig i enskilda individers händer och till och med voro
skiftade, långt innan eganderätten till gammal byajord blef stadgad.
Gustaf Vasas handlingssätt, då han tillegnade kronan
besittningsrätten till obygderna, var derför enligt förf. ett groft ingrepp i de
enskildes eganderätt. Säkert är dock, att i Finland lika litet som
i något annat land den oodlade skogsmarken i främsta rummet blef
skiftad. Ännu i dag är ju icke jordskiftet afslutadt i landets inre
områden.
Det medeltida finska biskopsslottet, Kuustö slott, har blifvit
föremål för en specialundersökning af R. Hausen. 2) Sjelffallet är att
slottets öden icke i och för sig kunnat gifva tillräckligt stoff för en
mera omfattande framställning, då ju de notiser om detsamma, som
ingå i medeltida urkunder, äro ytterst sparsamma. Också har
slottets historia för förf. varit endast den röda tråd, vid hvilken han
anknutit upplysningar om de finska biskoparnes lif och förhållanden.
Så utgöras sid. 6—13 nästan uteslutande af monografier öfver gods,
som under medeltiden lydde under den finska biskopsstolen. Sid.
19—31 talas om Finlands sista katolska biskopar, bland hvilka
särskildt Arvid Kurk är föremål för en vidlyftigare framställning. Sid.
3) Tutkimus maanomistusseikoista Suomessa keskiajalla, Helsingfors 1881.
program till" prof. Danielsons installation. 50 sid.
*) Kuustö slott. Historisk-arkeologisk beskrifning af Reinh. Hausen, förra
haft. (ak. afh.), Helsingfors 1881. 47 sid. 4:o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
