Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur 1881—1882 af M. G. Schybergrson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGT AF FINLANDS HISTORISKA LITERATUR. III
seende på att H. Hildebrands fortsättning af Bunges Liv- Est- und
Kurländisches Urkundenbuch, hvilket arbete varit en af förf.
förnämsta källor, slutar ungefär vid samma tidpunkt. Förf. stödjer sig
nämligen uteslutande på tryckt material, jemte det nämnda arbetet
Rydbergs, Styffes m. fl. samlingar. Då dessa verk hufvudsakligen
innehålla politiska aktstycken, har förf. blifvit föranledd att fatta
sitt ämne från uteslutande politisk synpunkt, i det att han egnat
hufvudsaklig uppmärksamhet åt de yttre förvecklingar, i hvilka
Finland under tidens stormiga politiska lif inleddes, hvarvid såsom
bekant, hansestäderna spelade en betydande roll, medan han deremot
lemnat å sido frågorna om Finlands handelsrelationer med
hansestäderna, dess export, import o. s. v. Förf. har samvetsgrant
begagnat sina källor och sammanstält deras uppgifter på ett
öfver-skådligt sätt. Särskildt gäller detta om förhållandena i Finland
under konung Albrekts och drottning Margaretas tid. Dock förmärkes
en viss benägenhet att konstruera; så t. ex. talar förf. sid. 39 om
Knut Bossons idéer, oaktadt vi knappt ega någon kännedom om
denne mans ledande synpunkter.
Inom reformationsseklets historia hafva vi att nämna endast ett
bidrag nämligen: En blick på Österbottens tillstånd år 1571 samt
gränsfejden 1573—1585 af G. A. Fontell. T) I en intressant
öfversigt skildrar förf. med ledning af räkenskapsböckerna i finska
statsarkivet det ekonomiska tillståndet, handeln, näringarna och
jordbruket i Österbotten kring medlet af 16 seklet och öfvergår derefter
till Österbottens krigshistoria under Johan III:s regering.
Slutintrycket af hans framställning är, att dessa nordliga nejder voro
lemnade helt och hållet åt sig sjelfva gent emot en grym och rofgirig
fiende. Endast sällan nådde regeringens bref hit; ännu mera sällan
sände man något verkligt understöd. Följden var att norra
Österbotten, isynnerhet Ijo socken och Uleå erämark, år 1585 var
fullständigt ödelagdt.
Det sjuttonde seklets historia belyses i ref. arbete Sveriges och
Hollands diplomatiska förbindelser 1621—1630, hvilket förut varit
föremål för anmälan i Historisk Tidskrift 2) och i Diarium
Gylleni-anum eller Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622—1667, hvaraf andra
häftet omfattar slutet af Gyllenii vistelse vid Abo akademi jemte
hans följande öden såsom lärare vid skolorna i Mariestad och
Karlsstad till år 1667 (G. dog år 1675). 3) Bland den mängd mindre
betydande detaljer, som ingå i dagboken, förekomma flera
upplysningar af vigt rörande akademiska förhållanden i Abo, folktraditioner
o. s. v. Dessa anteckningar låta oss dessutom blicka in
hvardagslifvets förhållanden under slutet af 1600-talet. Gyllenius saknade
gynnare och materiella tillgångar; hans begåfning var måttlig; men
genom uthållighet och ihärdighet bröt han sig en bana i lifvet. Så
*) Sidan 1—70 i Walan, album utgifvet af svenska Osterbottningar,
Helsingfors 1881.
2) Årg. II, sid. XLV.
3) Första häftet omnämndt i vår föregående öfversigt, Hist. tidskr. I, s. XXXI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
