Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Öfversigt af Finlands historiska litteratur 1881—1882 af M. G. Schybergrson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGT AF FINLANDS HISTORISKA LITERATUR. III
och rättigheter bekräftades, äfvensom ständernas tro och huldhetsed af
den 29 Mars s. å. I öfrigt hade landtdagen en rent praktisk
karaktär. Den genomgående synpunkten var bevarandet af Finlands
bestående samhällsskick saint af dess lagar och institutioner. Allt
politiskt experimenterande var deremot främmande för ständerna.
Begeringens propositioner rörde frågor af omedelbart praktisk
betydelse såsom deri finska militärens framtida inrättning, rote- och
rusthållares vakansafgifter, uppbörden af kronoutskylderna,
myntförhållandena, inrättandet af en inhemsk statsbank samt grundläggandet
af ett högsta styrelseverk under namn af Regeringskonselj för
Finland. De petitioner, ständerna framlade, rörde likaså angelägenheter,
hvilka kräfde omedelbart ingripande från regeringens sida. — I
Robert Henrik Rehbinder x) skildrar förf. en statsman, som såsom
Finlands minister i S:t Petersburg mägtigt bidrog till befästandet af
landets nya statsskick. Hufvudkällan äro Rehbinders på franska
affattade memoirer, som visserligen icke innehålla talrika nya fakta,
men meddela reflexioner öfver ställningar och förhållanden, hvilka
belysa hans egendomliga uppfattningssätt. Särskildt må framhållas
Rehbinders teckning af opinionerna i Finland gent emot Sverige
före 1808, hans anmärkningar om Sveaborgs fall, hvarvid öfverste
F. A. Jägerhorn enligt hans mening var den ryska regeringens
huf-vudverktyg, och hans varmhjertade teckning af Alexander I.
Reh-binders ofta brydsamma ställning till G. M. Armfelt,
generalguvernören v. Steinheil och andra medlemmar af Finlands regering
belyses genom bref skrifna af honom till vännerna i Finland 1812 —
1813. För framställningen af Rehbinders senare öden hafva
jemförelsevis mindre rikhaltiga källor varit att tillgå. — I Finlands
förste prokurator 2) tecknas Matthias Calonii verksamhet för den
lagliga ordningens upprätthållande i Finland efter år 1809. I
Landt-dagsplaner under Alexander I 3) ådagalägges att tanken på
sammankallandet af en ny landtdag med värme omfattades af Finlands
statsmän och icke var främmande för Alexander I, ehuru förverkligandet
deraf lemnades i testamente åt kommande slägten. En intressant
bilaga vitnar om den beslutsamma hållning, senaten vid vissa
tillfällen kunde iakttaga emot generalguvernören.
Ett bidrag till Finlands nyaste historia är äfven E. G.
Pal-méns framställning af Finska literatur sällskap et s femtioåriga
verksamhet 1831—1881, publicerad på uppdrag af nämnda sällskap till
dess jubelfest, som firades under första dagarna af Juli månad 1881.
Förf. begynner med en blick på finskhetens historia, hvarvid han
går tillbaka ända till reformationstidehvarfvet. Derefter tecknas
li-teratursällskapets grundläggning och dess öden intill år 1850,
hvarvid hufvudvigten faller på Elias Lönnrots arbete och
runoinsamlingarna. Vidare redogör förf. för sällskapets verksamhet under
tidskiftet 1850—1865, då skapandet af en finsk skolboksliteratur till
*) Förut publ. i Finsk tidskrift 1879, Mars, April, Juni och Augusti.
2) Förut publ. i Juridiska föreningens tidskrift år 1875.
3) Förut publ. i Helsingfors Dagblad 1878 N:o 16, 18, 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
