Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Romersk historia, anm. af B - Romerska rikets författningshistoria af S. F. Hammarstrand - Romersk fornkunskap af J. Centervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXX
Ö F Y E Fi SI GTE R OCH GRANSKNINGAR.
Sedan förf. i häftets förra hälft uppvisat, huru den dyarkiska
principen genomförts på alla områden, i provinsernas förvaltning, i
jurisdiktionen och finanserna, öfvergår han till skildringen af denna
princips gradvisa förändring till en monarkisk i en historisk
öfversigt af kejsarnes styrelse, hvilken öfversigt i det utkomna häftet
sträcker sig till striden mellan Vitellius och Vespasianus.
Fortsättningen, innehållande tiden till Diocletianus, kan enligt förläggarens
löfte ined det snaraste motses.
Arbetet utmärker sig genomgående för ett omsorgsfullt citerande
och en kritisk behandling af källorna ; de punkter, som fordra en
mera ingående behandling, skola erhålla denna i särskilda bilagor.
Bokens användbarhet som vetenskaplig handbok ökas därjämte genom
en meddelad förteckning på de vigtigaste antika och moderna
källskrifterna, hvilkas betydelse i korthet karakteriseras.
Vi kunna icke underlåta att framställa den önskan, att i det
följande något mera omsorg nedlades på korrekturläsningen. I detta
häfte förekomma talrika tryckfel, delvis ganska vanställande, låt vara
att man på omslaget finner många rättade.
Bland de arbeten, hvilkas studium af prof. H. rekommenderas
såsom en förberedelse till studiet af hans eget arbete om
kejsardömets författning, nämnes »Romersk fornkunskap af Julius
Centervall». Detta arbete utgör senare delen af den på F. & G. Beijers förlag
under utgifning varande »Illustrerad handbok i grekisk och romersk
fornkunskap», af hvars förra del, »Grekisk fornkunskap af A. M.
Alexandersson och O. V. Knös», tvänne häften utkommit; af den
senare delen, med hvilken vi här sysselsätta oss, föreligga tre häften.
Ordet »fornkunskap» utgör i dessa boktitlar en öfversättning af det
inom filologien häfdvunna uttrycket »antiqviteter», hvilket det riktigt
återger, ehuru det med hänsyn till det, som skall betecknas, liksom
den gängse benämningen lider af det felet att vara af alltför vid
betydelse. Förf. skiljer också i sin inledning på en fornkunskap i
vidsträkt bemärkelse, d. ä. filologien i sin helhet, och en fornkunskap,
som är identisk med de s. k. antiqviteterna och således en clel af
filologien. Så önskvärdt det än vore att få cle till en stor del blott
traditionelt berättigade namnen på filologiens discipliner utbytta mot
mera träffande, så torde det dock vara mindre lämpligt att använda
samma beteckning för det hela och en af dess delar — ett
förfaringssätt, som dock ursäktas af den stora svårigheten att finna
passande svenska uttryck.
Efter en inledning, som redogör för fornkunskapens innehåll,
följer en öfversigt af romarnes tidräkning. Därefter öfvergår förf.
till en framställning af land och folk, eller hvad han kallar den
romerska statens yttre förutsättningar. Han tager början från det
indoeuropeiska urfolket och redogör för hvad den jämförande
språkforskningen uppdagat rörande dess kultur, karakteriserar sedan
itali-kerna och lemnar slutligen en öfversigt öfver de olika folkstammarne
på den italienska halfön under den historiska tiden. Bland dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
