Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Nyare historisk disputationslitteratur, anm. af E. Hildebrand och F. Westling - Bidrag till den svenska skollagstiftningens historia 1718—1809. I af H. Hernlund - Förslag och åtgärder till sv. skriftspråkets reglerande 1691—1739 af H. Hernlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE HISTORISK DISPUTATIONSLITTERATÜR.
XLYir
förtjenstfull, ehuru ofta svårtillgängliga bidrag i skolprogram,
special-afhandlingar, tidskriftsuppsatser m. m. d. För frihetstiden är deremot
litteraturen vida knapphändigare och framför allt saknas någon
sammanhängande framställning, oaktadt, till en del måhända just
till följd af materialets rikedom. Hr Hernlund har egnat flera års
forskningar åt detta ämne l) och ur Kanslikollegii handlingar,
riks-dags- och utskottsprotokoll, kommissionshandlingar m. fl. källor i
Riksarkivet, äfvensom ur Konsistoriearkiven, samlat ett betydande
material, som i denna afhandling föreligger bearbetadt ända till 1760.
Det är klart att en för upplysningen så nitälskande tidsålder som
frihetstiden skulle hysa intresse för undervisningsfrågor; lika tydligt
att under en tid, med så stor riktning åt det nyttiga, uppslag skulle
gifvas till nya, »reella», ämnens införande (se t. ex. om botaniken
Löwenhielms intressanta memorial 1739, a. a. s. 43 ff.); slutligen
att under en så tal- och skrifträngd tid mycket onödigt ordsvall
skulle spillas äfven på de enklaste frågor, fördröjande hvarje lösning
och senare forskare till ökadt besvär. Man återfinner äfven på detta
område samma förtjenster och samma fel, som åt hela tidehvarfvet ge
ett så egendomligt skaplynne. Yi anbefalla Hr H:s grundliga
undersökning hos dem, hvilka äro intresserade för vårt
undervisningsväsendes utveckling, för den händelse de ej redan skulle tagit
kännedom om densamma, och hoppas att slutet ej skall låta alltför länge
vänta på sig, i fall det ej vore lämpligare att det hela blefve
sam-arbetadt till en genomförd historik.
Ett mera begränsadt ämne har samme förf. behandlat i en
senare afhandling om åtgärder för Svenska skriftspråkets reglerande
1691—17392). Hr H. synes oss vara något för gifmild på anföranden
både i text och noter ur sina tryckta och otryckta, ofta visserligen
ganska underhållande källor; mot sjelfva anordningen af ämnet torde
några anmärkningar med fog kunna göras; de biografiska notiser,
han meddelar, tyckas stundom vara valda något på måfå. Sedan vi
afbördat oss dessa anmärkningar, är det med nöje vi erkänna att
förf. gifvit oss en rad intressanta, stundom ganska roliga skildringar
af de i sig sjelfva välbefogade sträfvandena att stadga språk och
rättstafning under en tid, då regeringen både uppmanades och
ansåg-det tillhöra sig att réglementera icke blott för industrien, utan äfven
för litteraturen. Hvar och en som följt med vår skrifts utveckling
känner hvilken förvildning både i stafning, stil och språk som hotade
att inbryta fram mot slutet af 1600-talet och väckte oro både hos
enskilde och statens främsta myndighet för kulturen, Kanslikollegium.
Sistnämda ämbetsverks protokoll (liksom dess öfriga akter) äro en
vigtig källa för vår andliga odlings historia under äldre tider och
Jämf. samme förf:s uppsats: Bidrag till Svenska elementarlagstiftningens
historia. I. Skolordningsförslaget af d. 28 nov. 1778. xlvi ss. 4:o.
(Stockholms gymnasii program 1880.)
2) Förslag och åtgärder till Svenska skriftspråkets reglerande 1691—1739
jämte en inledande öfversigt af svenska språkets ställning under den föregående
tiden, vi+ 118 ss. 8:0. Stockholm 1883.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
