Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Danmarks Adels Aarbog, 1884 af H. R. Hiort-Lorenzen og A. Thiset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DXLVI
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
H. R. Hiort-Lorenzen og A. Thiset: Danmarks Adels Aarbog.
1884. Förste Aargang. Kjöbenhavn. Bianco Luno. XXIII +
364 sid. med 1 porträtt og 12 vapenafbildningar. Pr. 6 kr.
Ar 1883 förde i sitt sköte ej mindre än tre adelskalendrar af
särskildt intresse för oss: den finska, svenska (fjortonde årgången)
och nu senast den danska, med ofvanstående titel. Den förstnämnda,
utgifven af C. H. Tersmeden, har framför de andra företrädet att
ega för hvarje slägt en kortfattad historik öfver dess förnämsta
medlemmar; den danska, åt hvilken vi i mera än ett afseende afgjordt
gifva priset, eger åtskilliga företräden framför de andra, hvarom
mera här nedan. Den svenska skulle, om den i typografiskt
hänseende följde den danska kalenderns exempel, vinna betydligt både
i elegans och handterlighet. Utgifvarne af »Danmarks Adels
Aarbog», hrr Hiort-Lorenzen och Thiset, hafva sjelfve brutit sin bana,
enär de kunna sägas sakna föregångare. Det bekanta arbetet »Lexicon
over adelige Familier i Danmark», som började utgifvas för öfver
100 år sedan, är naturligtvis nu föråldradt och egde dessutom det
felet att upptaga äfven de adliga familjer, som blott varit i landet
bosatta, utan att hafva förvärfvat dansk adelsrätt. Kroghs
förteckning i »Dansk Adelskalender», är i många afseenden mycket
ofullständig. Den föreliggande årsboken, ett alster af vidlyftiga
forskningar och brefvexlingar, upptager 231 slägter, af hvilka 34 leda
sitt ursprung från tiden fore 1600, 120 äro adlade efter denna tid,
77 äro naturaliserade. Såsom bevis på den kritik utgifvarne
ådagalagt anföra vi, att de, på grund af en i förordet angifven historisk
bevisning, ur adelskalendern uteslutit en ätt, (Koefod), som styrelsen
för de danska adliga klosterstiftelserna (Vallö och Vemmetofte) icke
nekat inskrifningsrätt. Undersökningen härom har gått tillbaka till
1500-talet.
Redan i den gamla adelns välmaktsdagar, från början af det
15 århundradet, utstäldes adelsbref af (le danske kungarne, men denna
bref-adel synes hafva varit underlägsen den mäktiga gamla adeln,
som oberoende af kungamakten vuxit upp ur det jordegande
bondeståndet. Efter 1660 ökades adelsbrefven, så att den nya adeln
snart tog öfverhanden öfver den gamla, af hvars slägter många då
började dö ut. I grundlagen af d. 5 juni 1848 upphäfdes de adliga
privilegierna och endast rättighet till inskrifning i de adliga klostren
återstår. Sedan dess hafva endast 6 adelsbref blifvit utfärdade, af
hvilka 4 för damer. »Vallö och Vemmetofte äro det motiv,» heter
det i förordet, »som mer eller mindre tydligt lyser igenom alla de
ansökningar, som i våra dagar inlemnas om upptagande i det danska
adelsståndet.»
Den danska adelns »årsbok» upptager äfven de utdöda ätterna
samt. deras vapen i prydligt guld-, silfver- och färgtryck, dock
endast ett visst antal i hvarje årgång, så att man slutligen erhåller
ett arbete närmast motsvarande den svenska adelns ättartaflor. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
