Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilagor - Genmäle till Dr. W. Thomsen af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENMÄLE TILL DR. THOMSEN.
5
går icke blott af grekers och slavers berättelser, utan ligger ock i
sakens natur. Det kunde icke vara annorlunda. Som bevis för att
att varägerna »for Slavernes bevidsthed ikke have stået særlig som
krigere», kan man ingalunda anföra betydelsen »mercator peregrinus»
hos varjag i ryska dialekter, ty denna betydelse förskrifver sig
naturligtvis från den tid, då visbyboarne voro så godt som de enda svenskar,
med hvilka ryssarne kommo i beröring (Se de många traktaterna
mellan gotländingarne och ryssarne alt från slutet af 12:e århundradet
hos Rydberg, Sveriges traktater, och särskildt användningen af ordet
varäg, I: sid. 107). Det är således här samma psykologiska process,
men i omvänd ordning. »Främmande edsvuren krigare» blef
folknamn i 10:e seklet, ty det var i Ryssland på den tiden folkets yrke,
folknamnet öfvergick senare i 13:e seklet till betydelsen »köpman»,
ty det var på den tiden i Ryssland folkets yrke. I detta senare
hänseende kan man jämföra fserb. folknamnet vlaJi (lånadt från fht.
walah, valack), som äfven betyder herde, hvilken betydelse ordet
enligt Miklos i ch eger äfven hos mährer och slovaker.
Angående mitt förut använda exempel taro, hvilket ord enligt
Thomsen icke har med köpenskap att skaffa, vill jag anmärka, att
Lindahls och Ohrlings lexicon lapponicum (som jag dessutom
verkligen begagnat) icke kunnat hjelpa mig, hvilket torde framgå af
följande Kuniks ord om samma sak:–-»wie man schon aus dem im
Jahre 1780 in Stockholm von Lindahl und Oehrling herausgebenen
Lexicon lapponicum ersehen kann. S. 686 steht: Svensk, taro,
taro-lats, d. h. die Lappen nennen einen Schweden nicht Schweden oder
Rôdsen, sondern Kaufmann (von tarrohet, taret, verkaufen) ......
För öfrigt skrifver den störste kännare i Sverige af lapparne ännu
1873: »Svensk heter på lapska bland annat taro (af tarot — bedraga)
och tyvärr torde namnet vara väl förtjent till följe af det gamla
sättet att drifva handel med Lapparne» (Düben, Lappland och
Lapparne, sid. 184). Thomsens försäkran, att intetdera af dessa ord
har något att skaffa med namnet taro, kunde naturligtvis icke lända
mig till efterrättelse, då den hvarken blifvit af honom förut uttalad, icke
häller mig veterligen denna härledning någonsin förut blifvit af
någon språkman bestridd. För öfrigt förstår jag ej rätt detta
kategoriska afgörande, då det är beledsagadt af ett erkännande, att Dr.
Thomsen ej vet, hvaraf ordet Taro kommer, icke ens om det är
svenskt eller lapskt.
Jag kan icke underlåta att inlägga min protest mot den
användning, Thopisen gör af mina ord rörande Geijers tolkning af
namnet svear. Jag hade skrifvit: »vore denna härledning riktig,
skulle svensk och väring betyda ett och detsamma», och min afsigt
med dessa citat — Grimms tolkning: svedjare och Geijers:
följesmän — var ju endast att visa, huru ytterst nära folknamn och
yrkesnamn psykologiskt legat, då de skarpsinnigaste språkforskare och
historiker tagit sin tillflykt till clenna tankegång för att förklara vårt
eget namn. Ett sådant anförande må i språkhistoriskt hänseende vara
foga eller intet bevisande, men att jag derigenom skulle hafva kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
