Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några ord om riksstyrelsen under de tio första åren af Karl XII:s frånvaro af C. G. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 CARL GUSTAF MALM STRÖM.
ligt att afsluta någon säker anordningsstat öfver alla medel,
borde statskontoret först och främst tillse, att fortificationen,
garnisonerna, amiralitetet med flere militära stater finge sina
anordningar, hvarefter statskontoret egde anslå till öfriga behof,
efter som det profvade medlen tillåta och bäst lända till befordran
af konungens tjenst. Dock emedan konungens ringare och torftige
betjente icke skulle kunna behörigen förrätta sina sysslor, där
de ej skulle med nödig subsistens soulagerade blifva, borde
statskontoret tillse, att någon del af deras löner måtte kunna dem af
de ordinarie statsmedlen assigneras, och att de sedan med resten,
när tiderna det medgåfve, efter handen måtte afhulpna blifva;
men då en del af civil- och militärstaten njöte sina löner af
indelta hemmansräntor, samt magistraterne i städerna och de
tjenstemän, som hade uppbörd om händer, plägade utan
statskontorets anordning få uppbära sina löner af de medel, som stodo
under deras förvaltning, så skulle statskontoret så förordna, att
den ene ej måtte komma att af de svåra tiderna känna större
last än den andre, utan att en billig likhet mellan konungens
betjente måtte observerad och i akt tagen blifva — d. v. s.
i n d e 1 n i n g sh afv ar e n och uppbördsmannen icke blifva bättre lottad
än den, som fick sin lön i penningar anordnad.
Sa stor var den makt som anförtroddes åt statskontoret —
makt att ändra staten, innehålla löner, tillgripa indelningen.
Och den myndighet, åt hvilken en sådan makt gafs, var icke
ett kollegium, där flere delade makten och ansvaret: i
statskontoret, som endast bestod af president och en statskommissarie,
var presidenten den som afgjorde. Det var Fabian Wrede, som
sålunda bekläddes med denna utomordentliga makt öfver
statsverket. Dock förklarar konungen, att »om något ärende af den
vigt och eftertänksamhet skulle förekomma, att I sjelfve profven
nödigt Oss detsamma i underdånighet att berätta, så vilje Yi i
nåder meddela Eder deröfver Vår speciala resolution». Också
har statskontoret icke underlåtit att begagna sig häraf, utan
ganska flitigt brefväxlat med konungen och till honom in be rät t at
de eftertänksamma ärenden som föreföllo.
Icke alla kollegier fingo på samma sätt sin makt utvidgad.
Till kanslikollegium finnes icke någon motsvarande skrifvelse
»om verkets drifvande» under konungens frånvaro hafva blifvit
utfärdad. Och detta kan lätt förklaras däraf, att de vigtigaste
ären der, som hörde till dess handläggning, voro underhandlingarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
