Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några ord om riksstyrelsen under de tio första åren af Karl XII:s frånvaro af C. G. Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
CARL GUSTAF MALM STRÖM.
Att emellertid jnstitierevisionen och defensionskommissionen
icke från början äro att anse såsom egentliga divisioner af rådet,
framgår icke blott af hvad redan är sagdt om
defensionskom-missionens ursprungligen blott tillfälliga uppdrag, utan ock af
personfördelningen inom de begge myndigheterna. Det kungliga
rådet räknade vid denna tid sjutton medlemmar — utom Nils
Bielke, hvilken ehuru ännu icke dömd dock var skild från sitt
ämbete. Af dessa sjutton skulle de begge kungliga statsråden,
Piper och Polus, följa konungen; tre voro såsom generalguvernörer
frånvarande, A. J. de la Gardie i Estland, Dahlberg i Livland
och Melin i Pomern; general-amiralen H. Wachtmeister hade sin
verksamhet i Karlskrona eller på flottan, och Stålarm var
såsom president i Göta hofrätt bosatt i Jönköping. Återstodo
således tio att användas till ärendernas vård i hufvudstaden. Alla
dessa, med undantag af de begge herrarne i kansliet Bengt
Oxenstierna och Gyldenstolpe, insattes i defensions-kommissionen;
och i justitierevisionen alla utom Oxenstierna, Wrede, Karl
Gyllenstierna och Wallenstedt — presidenterna i kansliet, i
kammar- och kommerse-kollegium samt statskontoret, i
kammarrevisionen och i Svea hofrätt. — Det ser ut som om meningen
varit, att justitierevisionen, den från början permanenta
afdelningen, skulle bestå af alla de kungliga råd, hvilka icke
såsom presidenter stodo i spetsen för någon gren af förvaltningen
eller deltogo i domar, som kunde dragas under revisionens
pröfning; men att rådets fåtalighet föranledt den afvikelse, att Didrik
Wrangel, ehuru president i bergskollegium, insattes i
justitierevisionen, i hvars göromål han under de förra åren ofta deltagit.
I sjelfva verket grundade sig denna anordning på hvad som
varit sed under den närmast föregående tiden, hvarifrån endast
den afvikelse genom de nämda brefven af d. 9 och 13 April
skedde, att så väl justitierevisionen som vissa kollegier fingo
rätt att slutligen afgöra de flesta ärender utan att underställa
dem konungen. Att någon högsta sammanhållande och
kontrollerande myndighet i konungens ställe skulle behöfvas i
hufvudstaden eller inom landet, det ingick icke då i Karl XII:s
föreställningssätt. Ingen utom konungen fick någon öfveruppsigt
öfver kollegier och ämbetsverk, ingen annan än honom voro de
skyldiga redogörelse. Rådet i sin helhet hade enligt 1700 års
förordning i vanliga fall ingenting annat att göra, än att
upptaga och skärskåda undersåtarnes »sollicitaturer» — men icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
