Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94-1 5 9 6. 59
räfsteting, enär »lag förmå att konungen eger själf allmogens
klagomål höra» *), firade han därefter d. 9 Febr. i Stockholm med
stor ståt »barnsölet» och sin gemåls kyrkogång, och till denna
högtidlighet synas på hertigens inbjudning till riksråden åtminstone
8 af desse eller Nils Gyllenstjerna, Hog., Ture och Klas Bjelke,
Erik Sparre, Gustaf Banér, Axel Lejonhufvud och Gustaf
Gabrielsson hafva infunnit sig 2).
Men ehuru alt nu sålunda tycktes vara idel solljus, hade
redan ett hotande moln uppstigit vid horisonten. Redan innan
Jakob Klassons beskickning afgått från Sverige, hade Sigismund
dit affär dat sin kammarjunkare, katoliken Lindorm Nilsson (
Bonde-Lill j eho ök) 3), och de skrifvelser denne medförde visade i hög
grad vanskligheten af alla förhoppningar om en fredlig lösning af
de sväfvande frågorna. Sedan Lindorm Nilsson först uträttat sitt
uppdrag till hertigen4) infann han sig i Stockholm vid tidén för
»barnsölet» 5) och medan regeringen efter högtidligheternas slut
ännu där var samlad,6) fr am le in nåde han den 20 Febr. till rådet
de skrifvelser han medhade till detta från konungen 7).
Konungen uttalade i sitt bref till rådet sin förundran öfver
att lian ej efter sin afresa erhållit några underrättelser från
hertigen och rådet, men af de »punkter» sändebudet äfven
öfverlemnade till rådet visar sig tydligt, att han genom andra erhållit
rapporter från Sverige, och att dessa i hög grad uppväckt hans
misstroende mot den svenska regeringen. I de nämda punkterna
fordrades nämligen förklaring angående följande: 1) en ed som
hertigen skulle affordrat rådet, ridderskapet och allmogen; 2)
huruvida uttrycket »en för alla och alla för en» i föreningen
mellan hertigen och rådet (hvarom konungen således hade
j) Karls Reg. d. 9 Jan. 1595. Till biträde härvid kallade han följande
dag Klas Bjelke och fem frälsemän jämte fogden på Vesterås slott.
2) Den i synnerligt nådiga ordalag affattade inbjudningen är tryckt i Hist.
Bibi. II, s. 267. De nämda herrarnes närvaro synes framgå af de rådslag, hvari
de strax därefter deltogo.
3) De bref han medförde äro nämligen dat. d. 30 Nov. 1594.
4) Denne skrifver d. 22 Jan. att Lindorm Nilsson varit hos honom med de
värf han hade i uppdrag. Karls Reg. 1595.
5) Abr. Brahe berättar i sin Tidebok, att han ej antog inbjudningen att
deltaga i detta.
6) Endast Erik Sparre synes hafva lemnat Stockholm, ty endast till honom
finnes i Reg. en kallelse (d. 17 Febr.) att infinna sig till öfverläggningen i och
för sändebudets affärdande.
7) Afskr. däraf finnas i de delar af T. Bjelkes kopiebok, som förvaras bland
Acta hist. Framlemningsdagen är därå antecknad. Något bref till hertigen har
jag ej återfunnit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
