Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
S. J. BOETHIUS.
konungen att ej sätta tro till ofördelaktiga och ogrundade rykten
om regeringen, hvarjämte herrarne däri med afseende på
skinnvarorna, skyttet och skeppet förklara att de »försågo sig» att
hertigen skulle sända dem, sa snart de blefvo färdiga.
På »punkterna» svarades följande: 1) att någon ed ej var
gjord af dem eller någon annan utan blott den förening om
regeringen, hvaraf konungen erhållit kopia och som de hoppades
ej mätte blifva konungen misshaglig, om den rätt efterlefdes,
hvarom de på allt sätt skulle beflita sig; 2) det däri
förekommande uttrycket: »en för alla och alla för en», vore en allmän
»klausul» i alla föreningar, och meningen därmed vore ej att
nya stadgar kunde göras konungen oveterligt, utan blott att alla
skulle svara för hvad som med samfäldt råd beslutits, hvilket
»exemplet af alla kontrakt och förskrifningar öfver hela
kristenheten nogsamt betygade» ; 3) kontraktet med Anders Larsson
hade brutits, emedan han ej förmått tillfredsställa krigsfolket.
Hertigen hade däremot på annat sätt beredt utvägar härtill;
4) Kronans mynt hade präglats under konungens namn och
stämpel, och att hertigen af sitt eget silfver låtit prägla något
under sitt namn, trodde de ej att konungen ville förvägra honom *);
5) att några mandat utgifvits, kände de ej till, och hade sig ej
bekant att konungens namn blifvit utelem nadt på
regerings-skrifvelser. Hade det någon gång skett, berodde det utan tvifvel
blott på skrifvarens oaktsamhet 2); 6) att konungens förläningar
återkallats och underhåll gifvits andra »motvilliga», kunde de ej
ihågkomma, och det vore också stridande mot hvad de ständigt
muntligen och skriftligen rådt och ännu rådde konungen till,
nämligen att välförtjente personer enligt löfte måtte få
tillbörligt underhåll. Hvilka han menade med uttrycket »motvilliga»
förstodo de ej, »ändock om H. K. M. ^det nådigt ville öfverväga,
kunna de, som af H. K. M. förläning och underhåll bekomma,
det icke häller alla likväl förtjänt hafva.» Om någon »i verldslig
måtto» vore konungen motvillig, ville de emellertid gerna
medverka till hans lagliga bestraffning, men bådo dock konungen
att ej fatta misstankar på grund af berättelser som möjligen
kunde vara osannfärdiga; 7) om afsättningar af de ämbetsmän,
’) I Sveriges Hist., utgifven af Linnström, III, s. 394 finnes en bild af en
hertig Karls riksdaler från 1595.
2) Att döma af Karls Reg. har det verkligen stundom skett. Likaledes
åberopas ej där alltid rådets råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
