Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande Svenska historien - A. F. Skjöldebrands depecher under resan till Tyskland med f. d. konungen Gustaf IV Adolf och dennes familj 1809—1810 (slut)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. F. SKJOLDEBRANDS DEPECHER 1809 —1810.
97
Prins Christian, en herre af det mäst otvungna och intagande
umgängssätt, hade beredt mig en behaglig surprise. Abé Yogier
var i Münnich, då vi ankommo till Francfort, och jag hade omtalt
min saknad att ej råka honom. Då jag kom till Darmstadt, sade
prinsen mig att jag skulle fa se något som fägnade mig. Jag kom
in i rummen, och såg en ecclesiastique med den stora Hessiska
orden, två plaquer, kors med mera, och det var — Abbé Vogler
som blifvit efterskickad meel exprès. Han är nu för altid fästad
vid regerande storhertigens håf, geheime råd, håfcavalier m. m.
I Francfort hade jag efterfrågat om H. Exc. Reuterholm var
där, men ingen hade underrättelser om honom, ej en gång prins
Christian, som från längre tid tilbaka varit lierad med honom.
DD. MM. reste klockan 5 eftermiddagen från Darmstadt. Ännu
återstodo 7 mil till Heidelberg, där nattquarter skulle tagas. Kölden
var så stark, att isen på vagnsfönstren ej ett ögonblick hade smält,
på hela dagen; också skall Rhenströmen vara tillfrusen. Klockan
12 om natten skedde ankomsten till Heidelberg. Där var en
kammarherre från margrefvinnan af Baden att complimentera. Denna stad
har en ganska märkvärdig och romantisk belägenhet. Den är i en
djup dal vid stranden af Neckar. Härifrån sträcker sig ända till
Manheim och längre, den mycket fruktbara och bebygda dalen,
fuktad af Neckar och Rhen. Alt detta synes ifrån den höga backen
som närmast dominerar staden, och hvarpå är en af de vackraste
ruiner i verlden. Det stora vinfatet, nämndt i alla geografier, är
mycket mindre märkvärdigt.
Då afresan skedde från Heidelberg, ropade studenterna: Lebe
der König, vivat, hurra, lebe ewig, m. m. Vid nästa ombytet till
Bruchsal var Margrefvinnan DD. MM. till mötes, och ankomsten
till H. höghets slott vid Bruchsal skedde middagstiden.
Hennes höghet Margrefvinnan är ganska höflig emot oss, och
omtalar med nöje, att Hon fått bref från Hennes Maj:t Drottningen
af Sverge. I går aftons sade jag konungen, det jag önskade att
få tala med H. M:t om åtskilligt, och i synnerhet om resans
fortsättning samt om hvad H. M aj: t kunde vilja comittera mig att säga
hr Bignon1) i Carlsruhe. Konungen svarade: att H. M:t sjelf önskade
ett sådant samtal och att Margrefvinnan äfven ville tala i förtroende
med mig. Detta sednare hade jag väntat och önskat. Då jag i
dag förmiddagen geck up i slottet, var konungen redan hos
Margrefvinnan. Jag geck dit; H. Höghet kom mig till mötes och
började straxt att tala om resan, medan Konungen och alla andra
voro i ett inre rum. Hennes H:het sade sig veta så mycket, att
hon kunde tala med mig utan förbehåll. Jag svarade att E. Maj:ts
höga ordres och hederns lagar ålade mig som en helig plikt att i
alt hvad närvarande omständigheter tillåta söka bidraga till
Konungens förmån och tilfredsställelse ; att Schweitz vore af E. M aj: t och
Riksens Ständer utsedt till Konungens vistelseort; och att öfverens-
*) Fransk minister.
JJisi. Tidskrift 1884.
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
