Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
P. FAHLBECK.
uppkalladt (kap. 38). Men denna historia om namnets
uppkomst är tillika historien om folkets. Snorre och hans källor,
i detta fallet Ingjalds familjesaga, hafva alltså intet haft sig
bekant om Götarne före denna tid, d. v. s. förr än tiden för
deras inkorporation uti Sveaväldet. Det är icke annorlunda
med de båda Götafolken i detta hänseende än med
Södermännen och Närikes folk. Äfven deras namn möta oss först
vid denna tilldragelse. Äfven de hafva utgjort sjelfständiga
politiska samfund; men de hafva icke spelat någon rol i tidens
historia, derför höra vi dem aldrig omtalas förr än nu. Man
har svårt att återhålla enahanda slutsats beträffande de båda
Götafolken.
Samma tystnad, som råder uti de nordiska källorna
rörande Götarne under dessa äldre tider, herskar äfven uti tvenne
utländska, hvilka dock, särskildt den ena på grund af hela sin
karaktär, icke bort underlåta att åtminstone nämna deras namn,
förutsatt att de båda folken utgjort i författarnes ögon en
särskild stam eller eljest företett något, som skilde dem från de
öfrige Svenskarne. Den ena är Ansgarii lefvernesbeskrifning af
Rimbert. Missionären reste genom Götarnes (Vest-) land, men
deras namn förekommer icke på ett enda ställe uti hela
berättelsen. Ännu märkvärdigare är dock, att konung Alfreds
beskrifning af land och folk i Norden icke omtalar Götarne.
Uti Ottars och Wulfstens berättelser om deras särskilda
resor är Sweon, Svear, Svenskar, namnet på allt Sveriges folk,
mellan Finnarne i norr, Nordmännen i vester och Danerna i
söder, deri då jemväl inräknade Blekinges, Olands och Gotlands
befolkningar 1). Detta kan dock förklaras dermed, att här den
politiska synpunkten är den bestämmande: Ottar och Wulfsten
hafva endast velat angifva det svenska folket såsom ett
politiskt helt. Men denna förklaring är icke användbar på Alfreds
egen beskrifning, ty han tillämpar uppenbarligen uti sin
framställning af Germaniens folk och land den etnografiska, icke
den politiska, synpunkten. Sålunda uppräknar han och
bestämmer till läget det vid denna tid enade Tysklands olika
stammar, Franker, Baj rare, Swaber o. s. v.; äfven i fråga om
Danskarne skiljer han mellan Jutarne (Sab-D ene) och de andre
Danskarne, och så öfverallt. Bland Svenskarne deremot känner
1) B o sw or th, King Alfred’s AngloSaæ. vers. of Orosius, 8. 21, 22 (Cap. 17,20).’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
