- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Fjerde årgången. 1884 /
129

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.

■129

Denna framställning af Sveaväldets uppkomst är naturligen
blott en konstruktion, men en konstruktion, som förklarar allt
utan att råka i strid med något af det vi i öfrigt känna om vårt
folks uppkomst och sammansättning. Det blir arkeologiens
uppgift att här lysa upp mörkret; hon ensam äger medel dertill.

Till sist ännu en anmärkning beträffande namnen!

Sveanamnet är, såsom vi af det föregående kunna finna,
senare uppkommet. Götar är det ursprungliga namnet på
Germanerna i Sverige och väl äfven i Norden; Danmarks
befolkning har en gång burit samma namn. Detta antagande är mer
än en gissning. Det stöder sig på tvenne fakta, i främsta
rummet Götanamnets stora utbredning. Vi träffa detta namn
ej blott i Ost- och Yestgötarnes utan ock i Gutarnes och
Jutarnes namn. Att Gutar, Götar, Götar är samma namn, var
något som filologien på det ifrigaste bestred ännu för ett
årtionde sedan; nu har hon sjelf öppnat dörren för ett sådant
antagande 1). Beträffande Jutarne lemnar jag å sido det språkliga
förhållandet mellan deras namn och namnet Götar. Ett
obestridligt faktum är, att Jutarne ännu i 9:de århundradet kunde
kallas Götar, Jutland Gotland, visserligen icke här i Norden
men af Angelsaksarne. Uti Beovulfsqvädet diktadt vid midten
af 8:de seklet eller möjligen något tidigare äga de intet annat
namn än Geàtas, d. ä. Götar; och Alfred d. st. har i sin
öfversättning af Beda återgifvit det latinska Jutæ med Geàtas, Götar,
medan Jutland uti Ottars resebeskrifning kallas Gotland 2).

Till att styrka det gjorda antagandet beträffande
Göta-namnets ursprungliga omfattning kommer så äfven en röst från
den gråa forntiden. Vid den tid, då Odin kom till Norden d.
v. s. i längst aflägsna tider, »var Danmark kalladt Gotland»,
heter det på ett ställe3), på ett annat: »i den tid (Odins)
kallades allt fastlandet Reidgotaland och öarne Eygotaland, och heter
det nu Dan a välde och Sveavälde 4)». På andra ställen säges
Reidgotaland hafva varit namn på Jutland i äldsta tid Det
torde neppeligen kunna betviflas, att dessa utsagor återgifva en

*) Se härom min ofvan auf. uppsats om Beovulf uti An t. Tidskr.

2) Se om allt detta a rif. afh. om Beovulf.

3) Snorra Edda I, 374.

4) Ibid. I, 530.

5) Ibid. I, - Flera ställen äro anförda af* Bugge uti lians Tolhning af

runeinskriften på Rökstenen, s. 35. Af intresse vore emellertid att-erhålla en
fullständig samling af alla hithörande ställen, äfven de hvarest endast
Reidgotaland nämnes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 26 20:38:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1884/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free