Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess karaktär och verkliga orsaker af P. Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRIDEN MELLAN SVEAR OCH GÖTAR.
■133
intill 1060, icke funnit den minsta antydning om valrike,
deremot många och ojäfviga bevis på en af intet bégränsad
arfsrätt till kronan. Under den följande tideii utvecklar sig
val-konungadömet; dock tager denna utveckling sin början först
under perioden då tvenne ätter, den Sverkerska och den Erikska,
skiftevis innehafva tronen; sin afslutning erhåller lion ej förr än
med Magnus Eriksons upphöjelse på densamme.
I menniskornas föreställningar 1) och i seden vinner valriket
inträde under 1200-talet, i lagarne först med Allmänna
Landslagen af år 1347. Vestgötalagen stadgande, att Uppsvear äga
konung taga och vräka, lemnar frågan om arf- eller valrike
alldeles oberörd, Upplandslagens likaså. Det förra handlar
uteslutande om en rättighet för ett visst landskap, medgifven af ett
annat; det senare rör formerna för konungaval, men säger ej,
att sådant skall äga rum vid hvarje tronledighet 2). Landslagen
först talar om valriket ocli inför detsamma. Detta ligger uti
orden: »nu är till konungariket i Sverige konung väljande och
ej ärfvande» : en statsrättslig grundsats får här vika* för en
annan ; valriket träder i stället fär arfriket 3). Det är
genombrottet af en ny magt i samhället, uppkomsten af en
riksaristokrati, som förvandlar ar f k o n un gad ö met till valkonungadöme, pä
samma gång den nedbryter den demokratiska författningen,
De historiska tilldragelserna efter Stenkilska ättens
utslocknande, konflikten mellan landskapen alltså, tillvaron under ett
sekel af tvenne täflande konungahus samt slutligen striden melläii
Birger och lians bröder ändande i en långvarig
minderårigliets-period, allt detta har underlättat och möjliggjort denna
meta-morphos. Förè först nämda tidpunkt har helt visst icke ens
’) De ord, hvilka Snorre lägger lagman Em und på tungan (se ofvan), gifva
uttryck åt detta föreställningssätt. Som ]ag ofvan nämde, återspegla dessa ord
icke 1000-talets utan 1200-talets åskådningar och önskningar på vissa håll.
2) Detta anmärker redan Schlyter (Jurid. Afhdl. I, s. 2 f.).
3) Efter denna tid och under kampen mellan konungadömet och de store
framstäldes valriket såsom urgammalt. Så uti den politiska pamfletten: Qualiler
regiiavit rex Magnus från åren 1365—71. Den inledes med följande energiska
försäkran: »Suecia est una regio, in qua a p ag anis simo fuerat justicia, qaod
rege mortuo vei eo qui propter prava opera et tirannidem jndignus regali honore
fuerat degradato seu expulso, homines regni et jndigene elegerunt sibi regem
quem vellent, et nullus obtinuit regnum hereditate sed eleccione», d. ä. »Sverige
är ett land, i hvilket från hedenhös den lagen har rådt, att då en konung med
döden afgått eller i följd af gina illgerningar och. tyranni blifvit konunganamnet
ovärdig ansedd och derför afsatt eller fördrifven, rikets män och invånare valt
sig konung hvem de ville, och att ingen bekommit kronan genom arf utan blott
genom val». Script, rer. Svec. TIT, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
