Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA DIPLOMATIEN I TYSKLAND UND EK 1 6 0 O-TALET. 171
den vid bela Östersjön, och ban därjämte aldrig, liksom så många
af hans likar, fått någon »ergetzlichkeit» af kronan 2), och
stannade ännu ett par år i Sverige. Legatplatsen lärer kort efteråt
ha blifvit indragen2), och en ny president tillsattes verkligen i
Wismar 1673 (Axel Sparre), men i slutet af året förnyades
ännu en gång Oxenstiernas uppdrag både som president och
legat och skulle han nu »verkligen» tillträda dessa befattningar
och tills vidare stadigt förblifva vid dem3) — det var, när
ställningen i Tyskland till följd af 1672 års svensk-franska
förbund begynte blifva allvarsam och den svenska diplomatien
behöfde uppbjuda alla sina krafter för att besvärja den hotande
stormen. Strax därefter fick han, under trycket af samma
förhållanden, i uppdrag att som ambassadör gå till Wien, där han
visserligen fick ett lysande mottagande, men ingenting väsentligt
kunde uträtta. Efter återkomsten stannade han någon tid i
Wismar, men reste, vid fiendernas börjande framgångar tillbaka
till Sverige. Till Tyskland kom han ej vidare och den dyra,
men tämligen öfverflödiga legatposten blef ej åter besatt.
Den ofvan skildrade organisationen af den svenska
diplomatien i Tyskland genombröts emellertid af tillfälliga
beskickningar och undergick snart smärre förändringar. I nordvestra
Tyskland låg en grupp af länder, Holstein, de Lüneburgska
hertigdömena, Münster, som för den svenska politiken snart
fingo ett afgörande intresse, och residenten i Hamburg var ej
längre tillräcklig för de ökade anspråken. Regeringen i Stade
blef vida mera medelpunkten för denna verksamhet och fyldes
snart af diplomater, som kunde användas till en beskickning
hit eller dit. Det var sålunda här, som presidenten Kleihe
isynnerhet efter återkomsten från sin andra beskickning till Wien
fick utveckla en förvånande liflig verksamhet. Han tillbragte
en stor del af åren 1663—1678 på resande fot mellan hofven
i Gottorp, Celle, Hannover och Münster eller städerna Bremen
och Hamburg, oftast ensam, stundom i sällskap med andra.
Genom honom gingo en följd af år särskildt de altmer
betydelsefulla förhandlingarna med hertigen af Holstein-Gottorp, för
hvilkas historia hans depecher äro en vigtig, inen hittills ej särdeles
Oxenstiernas memorial 1669 I9/s i den "Wismarska saml., RA.
2) Jämf. Fryxell, Handlingar rör. Sveriges historia, I, s. 206
3) RR. 1673 14/12. Lönen bestämdes nu" till 8,000 rdr, hälften för hvardera
sysslan. — Instruktionen för honom som legat är af 1674 17/6-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
