Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Den svenska diplomatiens organisation i Tyskland under 1600-talet af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA DIPLOMATIEN I TYSKLAND UND EK 1 6 0 O-TALET. 173
Det var sålunda en icke så obetydlig personal, som måste
underhållas, ehuru på hvarje ort utom ministern på sin höjd
fans en sekreterare. Den saknade icke framstående förmågor.
Sådana personer som de båda Snoilsky, Kleihe, Pufendorf och
Grafenthal åtnjöto ett allmänt anseende och kunde måhända icke
täfla med de franske, men fullt ut jämföras med de tyska
diplomaterna. Betecknande är i hvilken hög grad den tyska
diplomatien sköttes af tyskar, naturaliserade under 30-åriga kriget
eller senare. An nu i senare hälften af 1600-talet följdes den
sedan gammalt anlitade utvägen att inbjuda till inträde i svensk
tjenst framstående utlänningar, särskildt sändebud som kommo
till Sverige. Kanslerer från Pfalz, syn die i från Lübeck och
deras fränder finner man sålunda än vid ett än vid ett annat
tillfälle taga anställning i Sverige och användas som diplomater.
Det är sällan man under 1600-talet finner någon af svensk
börd använd i Tyskland; de flesta äro till födseln tyskar, en
och annan mot slutet af århundradet svensk, fastän blott i andra
led. Det enda egentliga undantaget eger rum för "Wien, där
under en längre tid olika medlemmar af slägten Oxenstierna
representerade Sverige. Det vill sålunda synas, som voro de
tyska ministerposterna foga tilldragande för svenskarne. Men
förmodligen har man ansett att det både blef billigare och i
många afseenden var lämpligare att begagna sig af tyskar vid
de många små tyska hofven, där de hade lätt att skaffa sig
förbindelser, som kunde vara af nytta. För öfrigt hade de
tyskar som användes knappast skäl att rosa det företräde, som
visades dem, i fall det var något. Mer än en lemnade
missnöjd Sveriges tjenst, och en hufvudanledning var svårigheten
att få ut sin lön. Det är knapt’ någon af dessa många
diplomater, som icke slutar sin verksamhet med suppliker för att
utfå innestående fordringar och klagan öfver den fattigdom, hvari
han råkat. På aderton månader hade Grafenthal uti Sachsen
ej fått ut det minsta af sin lön. Lyckligast voro de som funno
anställning i någon af de båda regeringarna, i Stettin eller Stade,
och nödvändigheten att skaffa dem underhåll, bidrog väl till
det nyss antydda förhållandet med dessa regeringars
sammansättning. r)
1696 års ståt upptager för Tyskland 3 envoyéer, i Wien, Regensburg
och Brandenburg, med resp. 6,000, 4,000 och 4,400 rdr. sp. ; 2 residenter i
Frankfurt oeh Hamburg med resp. 2,000 och 1,600 rdr., en agent i Wien och på samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
