Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
207
ban sjelf säger i en inlaga till senaten några år senare, »flere
hundra reglementen och hvarjehanda underrättelser», hvilka till
stor del ännu förvaras i ryska arkiv. Sitt uppdrag måste han
naturligtvis verkställa med försigtighet för att undgå de svenske
vederbörandes misstankar, enär de båda rikena då ännu befunno
sig i öppet krig, och dessutom på den tiden dylika saker i
allmänhet betraktades som statshemligheter. Weide berättar i
ett bref till tsaren (den 13 Dec. 1716), att Fick på återresan
från Sverige lät insy en mängd af de dyrbara manuskripten i
sin hustrus kjolar och öfverlemnade andra åt besättningen
ombord att undangömmas på bästa sätt. Till belöning utfärdade
Peter åt honom ett »patent» (dat. Amsterdam den 23 Januari
1717), hvari han utnämndes till kammarråd med 800 dukaters
årlig lön utom fri bostad och vedbrand; efter de utfästa
tjenste-årens förlopp skulle han ega lof att lemna Ryssland med familj
och egodelar, men om han ville för alltid bosätta sig i riket,
tillförsäkrades honom tsarens fortfarande bevågenhet. Hos
Peter kom han snart i stor gunst och uppkallades ofta till
enskilda samtal i kejsarens kabinett. Hans medverkan togs i
anspråk vid kollegiernas och landtregeringens organisation, men
derjemte skall han, efter egen uppgift i en ansökan till
kejsarinnan Elisabeth, ända till svenska krigets slut af tsaren hafva
blifvit använd för åtskilliga hemliga korrespondenser och
kommissioner. Äfven uppgjorde han förslag till
undervisningsväsendets befrämjande och förordade bland annat stiftelsen af en
rysk vetenskapsakademi.
Det heter, att han i Sverige »fattat smak för det
republikanska styrelsesättet». Ej långt efter sin återkomst derifrån
fick han tillfälle att i handling visa sin omsorg om sitt
personliga oberoende. Tsar Peter utfärdade i Mars 1719 ett påbud,
att man icke skulle visa de utländingar, som tjenstgjorde i
kammarkollegium och statskontoret, de fullständiga dokumenten
angående rikets inkomster och utgifter, och att senaten skulle
förekalla vicepresidenterna i dessa båda verk och affordra dem
en ed om evärdelig undersåtlig trohet. Senaten verkstälde
denna befallning sålunda, att den uppkallade alla i kollegierna
anstälde utländingar, bland hvilka månge voro svenska
krigsfångar, och ålade dem att svärja en dylik ed efter ett särskildt
uppsatt formulär, hvari efter dåvarande rysk kanslistil nyttjades
uttrycken »trälar och undersåtar» (råby i poddannyje). De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
