Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
211
förtrolig beröring med åtskillige jesuiter och ansågs till följd
deraf gynna den alltid vakna katolska propagandan i Ryssland.
Ar 1706 aflöste han sin farbroder Grigorij Feodorovitsch på den
vigtiga posten i Warschau, men redan året derpå förflyttades
han till Köpenhamn, hvarest ban utvecklade en högst betydande
verksamhet ända till 1720. Från denna tid daterade sig hans
förbindelser med de danske statsmännen, hvilka sökte hans
biträde för att mota det holsteinska husets anspråk. Derefter
skickades han som ambassadör till Frankrike för att hos
hertigen-regenten utverka en bemedling i kriget mot Sverige; det varpå
hans tillskyndan, som Campredon instruerades att utföra sin
tvetydiga roll vid underhandlingarna kort före den nystadska
freden. Från Paris koin han 1724 till Warschau med uppdrag att
vid riksdagen förfäkta de grekisk-katolske dissidenternas sak.
Tillika hade han af Mensjikov låtit anmoda sig att arbeta för
dennes val till hertig af Kurland. Efter Peters död verkade
ban mera öppet i samma syfte både i Warschau och Mitau.
Han misslyckades visserligen deri, men fick personligen tillfälle
att vinna enkehertiginnans af Kurland, Anna loannovnas
bevågenhet, och det var nära deran, att han hade helt och hållet
undanträngt hennes älskare Biron.
Emellan hans slägt och den öfvermodige Mensjikov rådde
sedan gammalt afund och misstroende, men det oaktadt gjorde
ban sig villigt till verktyg för gunstlingens intressen. Med samma
fördomsfrihet åtog han sig 1726 att i Stockholm understödja det
holsteinska partiet. Med smicker och mutor till riksdagsmännen,
med lysande baler och maskerader för ungdomen och de förnäma
damerna, med lugnande försäkringar till konungen, med bränvin
åt pöbeln, sökte han hålla sina anhängares aktier uppe, men
det kan med skäl betviflas, huru vida han menade fullt allvar
med sitt beskäftiga nit. I hans depescher framlyser en viss
benägenhet för sarkastiska omdömen till höger och venster. Den
svenska riksdagen »liknar mycket en marknad; alla bjuda ut sig,
«och den ene berättar om den andre, huru mycket ban fått».
De la Gardie och von Kochen äro så ifrige för det hannoverska
förbundet, att »de, liksom raskolniJci, äro redo att låta bränna sig
lefvande för konungen af England»; »det är lättare att omvända
«n turkisk mufti till kristendomen» än att draga dem och deras
vänner från det parti, som de omfattat. »Horn är en
skarpsinnig och illslug man; med honom måste man umgås förståndigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
