Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
215
manliga afkomma nu vore utslocknad, hans äldre broders andra
dotter, hertiginnan Anna Ioannovna af Kurland, skulle väljas,
med förbigående af hennes syster, hertiginnan Katarina af
Mecklenburg, hvars gemål ännu lefde och vore föga välkommen
i Ryssland. Detta förslag gillades af de öfrige utan invändning,
hvarpå knes Dmitrij började tala derom, att man borde »skaffa
sig lindring», »bereda sig mera frihet», »uppsätta punkter till
hennes maj:t». Ett bestämdt beslut i denna fråga fattades likväl
ej genast. Under tiden voro åtskilliga personer af »senaten och
generalitetet» församlade i en annan sal af slottet (Lefortska
palatset i, tyska förstaden). Äfven bland dem talades om
enväldets inskränkning. Den ifrigaste för denna sak var
storkanslern Golovkins måg, general Paul Ivanovitsch Jaguzinski1).
När rådsmedlemmarne utträdde till de församlade och
tillkännagåfvo valresultatet, utan att nämna något om »punkterna»,
till-ropade dem Jaguzinski med stor ifver: »Fäder, bereden oss så
mycken frihet som möjligt!» Vasilij Lukitsch gaf ett undvikande
svar, och herrarne begynte aflägsna sig i en temligen upprörd
sinnesstämning. Knes Dmitrij fann då för godt att. kalla några
af dem tillbaka och med dem rådgöra om innehållet af de
»punkter»^ som på hans inrådan skulle föreläggas den nyvalda
kejsarinnan. Derefter hade rådet ytterligare en enskild
sammankomst, hvarvid »punkterna» dikterades för sekreteraren af de
olika ledamöterna, i synnerhet af knes Dmitrij och Vasilij
Lukitsch. Österman, »såsom den der bäst förstod sig på stilen»,
anmodades att sammanfatta och formulera det hela, och trots
sitt försigtiga afböjande nödgades ban till slut åtaga sig
uppdraget. Sålunda tillkom det första utkastet till
valkapitulationen.
Allt detta försiggick tidigt på morgonen den 19 Januari.
Till klockan 10 förmiddagen hade rådet utlyst ett allmänt möte
i slottet på Kreml, och der infunno sig äfven synodens ledamöter
och andre prelater, hela senaten, generalitetet och öfriga militära
och civila rangpersoner samt kollegiernas ledamöter »ända ned
Jaguzinski (Jaguzjinskoj) var af polsk-littauisk härkomst och son till
en organist i den luterska kyrkan i Moskva. Han hade tidigt förvärfvat sig tsar
Peters gunst och af honom slutligen blifvit utnämnd till generalprokurator vid
senaten. I denna egenskap hade han utöfvat ett slags fiskalisk uppsigt öfver
förvaltningen och genom sin hänsynslöshet ådragit sig många fiender. Hans
politiska uppträdande synes i allmänhet hafva varit förestafvadt af egennyttiga
bevekelsegrunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
