Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 17 30. 239
rådslå om handel och näringar. Huru ledamöterna af dessa
kamrar skulle väljas, och hvilka rättigheter för öfrigt skulle
tillkomma dem, derom förmäla de underrättelser, som finnas i
behåll, ingenting.
Knes Dmitri]’ Golitsyns plan omfattade säkerligen äfven
åtskilliga enskildheter, som sedermera influtit i det för
undersåtarne afsedda edsformuläret1). Denna statsförfattning bär i det
hela en aristokratisk prägel, och det är ej osannolikt, såsom den
ryske skildraren af denna tids händelser påpekar2), att dess
upphofsman har rättat sig särskildt efter den svenska högadelns
politiska tendenser. Förhållandet emellan öfversta rådet och
senaten erinrar om de fem höga embetenas ställning till
riksrådet under 1600-talets förmyndarestyrelser i Sverige. När det
berättas, att enligt Golitsyns plan rådet icke tarfvade
kejsarinnans närvaro för att fatta bindande beslut, kommer man att
tänka icke blott på 1720 års R. F. 16, utan ock på det ännu
mera jemförliga stadgandet i 1660 års R. F. 15. Att
skattmästaren (och äfven de båda fältmarskalkarne, hvad härväsendet
angår) skulle aflägga räkenskap inför rådet, öfverensstämmer
med 1634 års R. F. 38 (jfr 1660 års R. F. 13). De båda
ståndsförsamlingarna skulle, för så vidt man derom kan döma
af de knapphändiga uppgifterna, i likhet med de svenska
riksständerna under Kristinas och Karl XI:s minderårighet,
egentligen endast utöfva en kontrollerande verksamhet, utan att rådets
handlingsfrihet derigenom hämmades. Att presterskapet icke
fick en egen representation, sammanhängde med Golitsyns förut
omtalade obenägenhet emot detta stånd. Bönderna kunde,
såsom lifegne, naturligtvis ej komma i fråga; för deras intressen
voro ju dessutom deras adlige husbönder sjelfskrifne målsmän
såsom inför kronan ansvarige för skatternas erläggande.
Emot rådets planer, sådana de blifvit offentligen
tillkänna-gifna eller misstänktes vara beskaffade, riktade den öfriga adeln
sin opposition. Sinnesstämningen var upphetsad, men på samma
gång ängslig; månge smögo sig förklädde till de hemliga
sammankomster, som höllos här och der i enskilda hus. Rådet sökte
skrämma rörelsens ledare; Tatistjev berättar t. ex., att han
Korsakov, sidd. 180 ff. och der åberopade källor.
2) Korsakov, sid. 284.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
