Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0. 243
Emot monarkien invändes, att det vore farligt »att gifva
en enda man stor makt öfver folket, ty huru vis, rättrådig,
mild och flitig han månde vara, så kan han dock ej vara syndfri
eller duglig till allting, och så snart han gifver fritt lopp åt
sina lidelser, måste deraf vederfaras oskyldiga menniskor fräckt,
orättfärdigt öfvervåld och hån». Vidare kunna lätt dålige
gunstlingar (vremenstjiki) tillfoga landet skada, i synnerhet om de
äro »lågbördige eller utländingar». Slutligen fördömdes i skarpa
uttryck det »hemliga kansliet», denna mångskiftande ryska
institution, som af 1730 års män kallas »en uppfinning af den
grymme tsar Ivan Vasilievitsch», och i våra dagar är känd
under namn af »den tredje afdelningen». »Det hemliga kansliet»,
heter det, »är en skam och nesa inför alla rättänkande folk och
ett förderf för riket; ty ett enda oförsigtigt ord umgälles
med tortur och afrättning och indragning af oskyldiga barns
egendom».
Tatistjevs försvar af monarkien emot dessa inkast synes
något lamt och liksom hänvisar på de vilkor, som han
sedermera föreslår såsom garantier för regeringens rätta skötsel.
Herskaren jemföres med en enskild husbonde, som, i händelse
han vansköter sitt hushåll, likväl icke nödgas afträda sin
myndighet åt sina trälar. »Och om en så vanvettig herskare fins, att
han hvarken sjelf finner det nyttiga eller lyssnar till vise mäns
råd och åstadkommer skada, då måste man taga det för ett
Guds straff». I Ryssland hafva förekommit icke blott dålige,
utan äfven för riket gagnelige herskargunstlingar. Dessutom
»uppträda vremenstjiki vida oftare i republiker», efter hvad
Greklands och Roms historia utvisar; i dessa stater har det händt,
att »några få magnater genom inbördes tvist vållat stort
förderf, och just detta måste vi nu mest frukta». Det hemliga
kansliet torde ej varda så skadligt, »om det blott anförtros åt
en rättrådig man, men de illasinnade lära ej så länge få fägna
sig deråt, utan sjelfve omkomma».
Den fjerde frågan (»af hvem och på hvad sätt bör den nya
författningen inrättas?») förutsätter redan genom sin uppställning
tydligen, att enväldet bör afskaffas. Samma syfte uttalas, ehuru
något förblommeradt, i de ord, med hvilka projektets 10 punkter
inledas. »Ehuru vi, hvad kejsarinnan vidkommer, känna oss
tillräckligt tryggade genom hennes vishet, välvilja och ordentliga
regering i Kurland, så är hon likväl en qvinsperson, till så svåra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
