Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
H. HJÄRNE.
tidsspillan genast begynnas och adeln genom häroldmästaren
i dag eller i morgon kallas till mötet, och rum anordnas dertill.»
Tatistjevs projekt åsyftar således att ersätta rådsstyrelsen,
sådan denna hade varit organiserad under Peter II och enligt
magnaternas åsigt för framtiden skulle befästas, med den adliga
byråkratiens öfvervälde. Senaten, som af öfversta rådet hade
blifvit alldeles tillbakaträngd 1), återställes i förökadt antal, men
sättes på samma gång under ständig kontroll af ett adelsutskott.
Lagstiftningen och högsta uppsigten öfver förvaltningen
tillkommer en adelsrepresentation, som kompletterar sig sjelf och
upprättar förslag till alla rikets höga embeten. Dess samfälda
möten återkomma periodiskt, men ega dessutom rum i vissa
vigtiga fall (1720 års R. F. 16; 1723 års Riksd. Ordn. 3, 5).
Den »öfre församlingen» jemte de adjungerade presidenterna och
generalerna är ett motstycke till det svenska riddarhuset i början
af Frihetstiden, då det egentligen utgjorde en sammanfattning
af de civila och militära embetsmannakorporationerna.
Häroldmästaren förvandlas till ett slags landtmarskalk, och »den äkta
adeln» afsöndras genom upprättandet af en ordentlig matrikel,
liksom i Sverige, från de slägter, som ej på giltiga grunder
kunde stödja sina anspråk att räknas till denna klass.
Hög-adelns inflytande hämmas genom stadgandet, att endast två af
samma ätt kunna ega säte i den omgestaltade senaten (R. F. 12).
Adelns befordran till embeten ställes i samband med
skolväsendets befrämjande (R. F. 29), men för öfrigt lindras dess
skyldighet att uppoffra tid och krafter åt statens tjenst.
Annu skarpare yttrar sig sträfvandet att förlägga den
politiska tyngdpunkten till menige adeln i ett förslag, hvars
upp-hofsmän och undertecknare icke äro närmare kände. Det är
*) Cedercreutz skildrar rådets förhållande till senaten vid denna tid på
följande sätt: »Den så kallade Ryske Senaten är lika som ett särskildt Collegium,
ifrån hvilket alle ordres och expeditioner uti Inrikes saker utfärdas under
Secre-terarens och Cancellistens namn, som har expeditionen. Alle angelägne Inrikes
måhl, som uti Höge Conseillen företagas, resolveras fuller dersammastädes, men
expeditionen sker dock ifrån Senaten. Men andra mål af mindre vickt upptager
denne sednare immediate och med resolution afhiälper, hvarigenom värcket är
råkat i en sådan confusion, at understundom hvarken Conseülen eller Senaten
egenteligen |veta hvad deras syssla är.» Kanslikollegium som »uti framl.
Kejsarinnans tid varit väl inrättat och bestält», höll numera sällan särskilda
sammanträden, emedan dess beslutande ledamöter tillika hade säte i rådet, hvadan
»arbetet vore för dem dubbelt att sitta uti deliberationerne både uti Cantzeliet och
Conseillent. Utrikes ärenden afgjordes derför af dem utan vidare i rådet och
endast expedierades sedan i kansliet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
