Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ryska konstitutionsprojekt år 1730 efter svenska förebilder af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSKA KONSTITUTIONSPROJEKT 1 7 3 0.
249
brukas i andra fria stater» 1). Antalet af rådets ocli senatens
ledamöter varierade äfven något i de olika författningsutkasten.
I öfversta hemliga rådets protokoll är äfven intaget ett
förslag af okändt ursprung angående särskildt det
författningsutskott, åt hvilket »det bekanta, så vigtiga och för bela folket
gagneliga verket» borde anförtros. Dess hufvudpunkter äro
följande. Adeln väljer 20 eller 30 personer, bland hvilka ingen
utländing får finnas, och »hvad de till fäderneslandets nytta
uppgöra och stadfästa, det skall evärdeligen vara fast och
orubbligt». De valde skola förses med skriftliga fullmakter af sina
valmän, och de ega blott hvar sin röst. Adeln utser likaledes
tvenne personer att leda förhandlingarna, men utan rätt att i
dem deltaga; dock skall det stå dem fritt att tillkännagifva
»hvad de anse lända till fäderneslandets gagn». Vid behandlingen
af frågor, som angå kyrkan, krigsväsendet och handeln
adjungeras 4 till 6 »valde män» af synoden, af krigsbefälet och af
borgerskapet, äfven de försedde med skriftliga fullmakter och
med samma rösträtt som adelns ombud. På samma sätt
adjungeras ock i vissa speciella fall presidenterna och två eller tre
ledamöter af de kollegier, som med den för handen varande
saken hafva något att göra. Sedan utskottet pröfvat och för
sin del afgjort ett ärende, behandlas det ännu en gång af
utskottet tillsammans med senaten, hvarefter det framlägges för
öfversta hemliga rådet, »och när de valde, senaten och öfversta
rådet kommit öfverens om saken, då skola några personer sändas
till hennes kejserliga maj:t med anhållan om stadfästelse å
beslutet» 2).
Man finner af de ofvan framstälda projekten, att den ryska
adelns olika faktioner, i mer eller mindre utpräglad opposition emot
öfversta rådet, eftersträfvade icke en folkrepresentation i det
nittonde århundradets mening, utan en regerande riksdag, sådan
Sverige vid denna tid hade att uppvisa. Det var i fullkomlig
öfverensstämmelse med andan i Frihetstidens statsskick, som de
ryske konstitutionsinakarne tänkte sig sin adelsförsamling såsom
den högsta och i sista hand afgörande förvaltningskorporationen.
Utan tvifvel skulle, i händelse något af dessa förslag hade hunnit
vidare utvecklas och tillämpas, jemförelsepunkterna med den
Korsakov, sidd. 169-172.
2) Korsakov, sidd. 172—174. Ett tillägg (om lindringar för de olika
stånden) till detta mera speciella projekt inlemnades kort efteråt till rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
