Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda bidrag till svenska statsskickets historia af Oscar Alin. 1. Om beräkningen af riksståndens röster enligt 1786 års riksdags beslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
oscar alin.
sig på följande sätt: »Sedan hos ständerna ingen åtgärd
var öfrig i anseende till Säkerhetsakten, nalkades helt
naturligen frågan om dess expedition och huruvida konungen egde
rätt att utfärda den på tre stånds obestridda bifall, men
med det fjerdes sollenna protest till propositionen derom.
Oppositionen hade svårt att ur Regeringsformen citera nägon paragraf,
som förbjöd en sådan expedition1), och icke heller kunde från
Riksdagsbeslutet 1786 om röstberäkning mellan ständer nägot
invändas annars än genom deduktion2). Den bestod deruti, att
när Privilegier icke kunna utfärdas för enskilda stånd utan alla
ständernas gemensamma bifall, så måtte ännu mycket mindre en
Regeringslag, som är nationens allmänna Privilegium, kunna
antagas ett dylikt bifall förutan. Konungen deremot förklarade, att
då sista paragrafen af Regeringsformen 1772 talar om ändringar
i denna Lagz), d. ä. samma Regeringsform, och förordnar, att
otydligheter deruti skola rättas på samma sätt, som om
Lagfrågor i allmänhet förordnas i 39 och 42 §§, samt härifrån intet
undantag är gjordt i Riksdagsbeslutet 1786, så vore ock tre
stånds bifall, när konungen det gillade, fullt gällande mot det
fjerdes afslag. Allt detta var raisonnement, och konungen, som
hade makten i händerna, deciderade»4).
För så vidt Förenings- och Säkerhetsakten innebar ändring i adelns
privilegier, var denna paragraf ej svår att hnna: det var § 52 RF. Innehållet i
denna paragraf åberopades ock under diskussionen på riddarhuset af en mängd
talare, framhölls i adelns svar till konnngen angående Förenings- och
Säkerhetsakten och föranledde landtmarskalken att vid denna akts undertecknande göra
»underdånigt förbehåll af ridd. och adelns privilegier». Konungen fann sig ock
vid det tillfälle, då den nya grundlagen underskrefs af landtmarskalken, föranlåten
att »nådigst förklara och försäkra dess nådiga beslut och föresats vara, att af
nådigt afseende på ridd. och adelns underd. förbehåll om bibehållande af deras
privilegier, deruti icke göra någon rubbning, utan tvärtom lemna dem en mera
säker stadfästelse än hittills uti den bekräftelse k. m:t ämnade gifva
Förenings-och Säkerhets-akten vid dess höga underskrift". Se Tham, 1789 års riksdag,
sid. 283, not. 1, sid. 282, not. 1.
2) Såsom vi förut nämnt, hänvisade detta Riksdagsbeslut i fråga om
privi-legiimål till den i näst föregående not nämnda § 52 RF.
3) Nämda paragraf talar icke om sättet för ändring, utan om sättet för
förklaring af RF.
4) Wallqvist, Berättelse om Riksdagen i Stockholm 1789 (Historiska
Handlingar, V, s. 367).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
