Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Gustaf Mauritz Armfelt. Studier ur Armfelts efterlemnade papper af Elof Tegnér, anm. af Th. Westrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tegnér, gustaf mauritz armfelt.
XiiI
het och plats inom Sveriges historia, hittills saknats». Det har varit
hr Tegnér förbehållet att ur Armfelts rika literära qvarlåtenskap
och andra otryckta handlingar rörande honom fylla denna lucka samt
sålunda ställa denna personlighet på behörig plats bland våra
historiska gestalter. I deras led har Armfelt än dragits fram bland de
ypperste, än knuffats tillbaka bland de ytterste, allteftersom hans rykte
tagits om hand af efterkommandes fantasi, sympatiserande med
det romantiska i hans lif, eller af samtidas omdöme, påverkadt af
deras oangenäma erfarenhet att hafva makats undan af denne lyckans
gunstling eller i honom hafva funnit en flink och handlingskraftig
tjenare åt deras ovän till monark.
Den fyndighet, som, långt ifrån ensam men framför andra,
lemnat förf. material till hans »studier», utgöres af den rika, länge för
forskningen otillgängliga handskriftssamlingen på Armfeltska
stamgodset Åminne i Finland. Der gömmas bl. a. Gustaf Mauritz’
egenhändiga eller af honom öfversedda, mer eller mindre utförliga
minnesanteckningar (för hans ungdomsår och till 1784 samt för tiden
1792—97) och hans vidlyftiga brefvexling. Denna är, så vidt den
gäller Gustaf III, fullständigt bevarad och af stor betydelse icke
endast för Armfelts historia, utan äfven för Gustaf III.s. Äfven de
många brefven från Armfelt till hans hustru, Hedvig De la Gardie,
tillmäter förf. högt värde, emedan de sprida ljus öfver vissa yttre
tilldragelser och, framför allt, öfver Armfelts inre menniska.
Herr Tegnér har skridit till verkets författande först efter
omfattande förberedelser, hvarpå allmänheten redan varit i tillfälle att
se bevis i hans då och då framskickade blankare såsom
»Folkväp-ningen i Sverige 1788» (i »Sv. hist. tidskrift», 1881), »Armfelt och
Leopold» (i »Samlaren», s. å.), »G. M. Armfelt i Neapel år 1794»
(i »Sv. hist. tidskrift», 1883) och Gustaf IILs bref till Armfelt (i
»Hist. handl. utg. af K. Samf. f. utg. af handskrifter rörande
Skandinaviens historia», 12:te d., 1883). Ja, han har i föreliggande
arbete icke nöjt sig med att skildra Armfelt allena, utan, hur
utförligt han än behandlat denne, snarare ställt fram honom såsom en
starkt belyst förgrundsbild i en liffull tafla, en historiemålning af
angenämaste slag, i hvilken Armfelts samtid rör sig i hela sitt
brokiga virrvarr. En utsökt kompositionsförmåga, en lätt flytande, men
ej flack stil äro egenskaper, som i förening med ämnets egen
spännande art måste tillskynda förf. intresserade läsare af alla slag,
medan forskare’derjämte stanna i förbindelse hos honom för
detaljuppgifternas rikedom, som vittnar om hans kringsynthet, och för
deras tillförlitlighet1), i hvilken afspeglar sig sträfvandets allvar. —
Särdeles orienterande och nästan oumbärlig är den af hr W.
Silfversparre öfver en del af krigsteatern 1788—90 utförda karta, som
åtföljer arbetet, i hvilket Armfelts bild, utom af förf:s saftiga pensel,
återgifves af J. E. Martins reproducerade kopparstick efter en Sergels
medaljong.
*) Den på sid. 432 förekommande sammanblandningen af Adlerbeths och
Schröderheims j^ttranden är att hänföra till tryckfelen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
