Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Erik Benzelius den yngre. Minnesteckning af Hans Forssell, anm. af C. Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
forssell, erik benzelius den yngre.
XXIII
Monumenta och edition af Diarium Yastenense bibehålla ännu
sitt värde trots nyare editioner) och dessutom både planlagt och
gjort betydande förarbeten för större samlingsverk i svensk historia,
hvilka först långt efter hans tid kommit till utförande. Och har han
i sin historiska framställning ej kunnat öfverallt frigöra sig från
åskådningssättet hos flydda tider och hans eget Eudbeckianska
tidehvarf, har han dock i mycket gått framom sin tid, särskildt genom
att göra den historiska kritiken till en verklighet. Man torde, för
att taga ett exempel, nu hafva svårt att föreställa sig, huru »denna,
stora folk- och konungagenealogi från syndafloden intill Olof
Skötkonung» växt in hos det folk som lefde i stormaktstidens Sverige och
hvad det ville säga att bryta med traditioner, som utgjort många
slägtleds stolthet.
En märklig sida i Benzelii lif, åt hvilken förf. ägnat en särskild
uppmärksamhet, är hans bemödande att åstadkomma en samverkan
mellan våra lärde män för att frukterna af deras vetenskapliga
sträfvanden skulle kunna bättre tillgodogöras. Det är för mannen
betecknande att han satte denne tanke i verket år 1710, på en tid då till
krigets olyckor sällade sig en pestfarsot soin äfven i Universitetets
verksamhet åstadkom ett afbrott. Och att det betryck under hvilket
Universitetet dessa år arbetade ej var obetydligt, det har förf. klart
visat. I allmänhet känner man ännu föga till hvad den tidens Sverige
fiçk och kunde bära. Och där fans annat än yttre nöd som kunde
menligt inverka på institutionens verksamhet. Bedan det att konung
och kansler lågo fjärran i fält måste inverka förlamande: så t. ex.
bekom man i Maj 1706 i fältlägret Konsistoriets bref ej blott af
Januari samma år utan af Juni det näst föregående. Och efter
Pultava-olyckan blef det än värre, för att ej tala om de kontributioner, gärder
och andra våldsamma steg som följde tätt efter hvarandra. Man har
ock att erinra sig att Universitetet led ej blott direkt genom trycket
af skatterna utan äfven indirekt genom det utarmade läge hvari kriget
försatte akademibönderna.
Det var dock midt under dessa bekymmer som Benzelius stiftade
sitt Collegium Curiosorum, och sedan detta efter några år borttynat,
se vi honom åter under samma år då Ryska galererna första gången
härjat Sveriges kuster upptaga tanken och skapa den ännu
beståndande vetenskapssocieteten, förebilden för våra öfriga lärda samfund.
För sin teckning af denna institutions verksamhet under Benzelii tid
har förf. gått till själfva källorna, och han kan därför gifva oss en
både fullständig och trogen bild af denna intressanta företeelses första
öden. Han gör ock full rättvisa åt de lärde deltagarnes mödor
särskildt åt deras vackra försök att genom sina Acta literaria skapa
ett organ för den vetenskapliga kritiken i vårt land. Men han
undanhåller ej häller de fantastiska funderingar, åt hvilka de lärde männen
stundom hängåfvo sig, och som från vår tids ståndpunkt, då man för
godt pris vet bättre, taga sig stundom något egendomligt ut. Ganska
flnt påpekar han redan vid skildringarne af förhandlingarne i Collegium,
huru genom dessa »går ett drag af den rent praktiska nitälskan som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
