Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Sveriges traktater med främmande magter utg. af O. S. Rydberg. Andra delen, II, 1361—1408, anm. af Ehd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rydberg, sveriges traktater.
xxvii
slutet. Han ser på grund däraf i dessa personer icke endast
»trovärdiga män» i allmänhet, som afgifvit ett vitnesbörd om hvad som
i Kalmar aftalats, utan representanter för alla tre rikena, med afsigt
utsedda bland de förnämsta mötesdeltagarne, hvilkas intyg därigenom
får en helt annan betydelse. — I afseende på bekräftelseorden
framhåller han uttrycken: »til mere bevaring alle thisse forscrefne stykke
at the seule stadighe, faste oc ubrydelicæ blifve evinnelica .... o c
at bref sculæ gifves uppå perkman screfne, tu af hvart rike ...
ludende i alla modæ oc met allæ artikelæ, som hær fore screfvet star,
oc seule incigles met vor herræ koningens oc vor fru drotningens
oc rikesens radz oc mens oc köpstæthes incigle af hvart af thisse
thrv rike . . . oc at alle thisse stykke æræ svo talædhe oc ende oc
at the i allæ modæ svo fuldraghes oc fulkommes oc blifvæ sculæ,
som fore screfvet star» etc. Hr R. sluter på grund af dessa
omständigheter, att akten, om ej annars andra förhållanden hade
tillkommit, måste anses som »unionens verkliga fundamentalakt», »det
officiella dokumentet för mötets i Kalmar beslut i unionsfrågan».
Betydelsen för ifrågavarande akt af hvad man möjligen kunde vara
frestad att kalla unionskomiténs sammansättning synes oss icke kunna
bestridas. I afseende åter på dess rubricering som »unionens
fundamentalakt» synes en och annan formel betänklighet yppa sig. Hr
E. tyckes antaga att de sex brefven på pergament ord för ord skulle
ha Öfverensstämt med förevarande akt (jämf. hans uttryck s. 570,
572). Detta förefaller dock något ovisst. Kan man antaga att de
sjuttons bekräftelseord och deras försäkran om de sex utskrifterna
och dessas besegling skulle i lika ordalag upptagits i dessa senare?
Under hvad form skulle vidare konungens, drottningens och de
öfriges besegling ha gifvits? Månne i form af en särskildt vidfäst
pergamentsremsa innehållande formuläret för denna bekräftelse ? Ett
dylikt sätt att gå till väga har verkligen vid andra tillfällen
förekommit, men om det här kunnat ega rum må lemnas därhän.
Öfverraskande är också att i en unionens fundamentalakt saknas den
högtidliga ingress, som i likartade akter brukade användas: »in
nomine domini». Ur denna rent formella synpunkt förefaller det
därföre som om uttrycket »fun d amen talakt» ej skulle vara fullt
till-lämpligt. Y i kunde tillägga ännu en omständighet. De sjutton
försäkra uttryckligen att de sex brefven skulle beseglas af konungen
och drottningen, af rikets råd och män och köpstäder. Det synes
förutsätta dels att de på mötet närvarande icke ansett sin
bekräftelse tillräcklig, dels ock möjligheten af en pröfning af
bestämmelserna, då ju ett sådant samtycke ej gerna kunnat gifvas annat än
på ett riksmöte. Det synes oss vara ännu ett formelt skäl mot
nyssnämda benämning. Skall med detta uttryck återigen endast
afses, att det är ett officielt intyg, om hvad som på mötet i Kalmar
af vederbörande beslutats, till den kraft det kunde ha, så torde
däremot ej kunna göras några invändningar. Det qvarstår i alla
händelser en väsentlig åtskilnad mellan Hr R:s uppfattning och de
äldre, särskildt Paludan Müllers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
