Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - J. A. Ehrenströms efterlemnade historiska anteckningar utg. af S. J. Boëthius, anm. af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e ii r enström s historiska anteckningar.
LVII
grund af förbindelser med sin ungdomsvän Reuterholm, sedermera
hans oblidkelige förföljare, med Jägerhorn, Anjalamannen, och med
C. F. Nordenskjöld, publicisten, utbildad till en ifrig
motståndare af Gustaf III, kom Ehrenström såsom en 23-årig
yngling-till Stockholm. Han var då officer vid fortifikationen. Några år
senare (1786) knöt han förbindelse med Gustafs fiende, den
beryktade öfverste Göran Magnus Sprengtporten, som ännu ett par
år innan han förde afvog sköld mot sitt fädernesland, ansågs
såsom Finlands främste man. På hans uppmaning och i hans
sällskap företog Ehrenström samma år en resa till Ryssland, hvarest
Sprengtporten genast fick anställning. Resan utsträcktes ända till
Cherson. Skildringen af denna samvaro med Sprengtporten är af stort
intresse och lemnar många bidrag till kännedomen af
Sprengtportens tvetydiga karakter. Ehrenströms bekantskap med honom
medförde emellertid en afgörande vändning i hans åsigter och politiska
ståndpunkt: Sprengtportens uppförande i Ryssland ingaf honom
misstroende och afsky, och Ehrenström skilde sig, nästan i öppen
fiendskap, från sin beskyddare. Han hade genom
fosterlandsförrädarens afskräckande exempel blifvit omvänd till en ifrig rojalist
och skyndade till Sverige, hvarest han inför sin konung meddelade sina
iakttagelser under den ryska resan. Med en uppriktighet, som ej
undgår att väcka förvåning, tillstår han, att han då för konungen
fal-skeligen uppgifvit, att han företagit den ryska resan för att
spionera på sin reskamrat. Detta blef emellertid anledningen att
Gustaf IILe fäste uppmärksamhet vid den unge fortifikationsofficern,
som i sin berättelse aflagt vackra prof af sin skrif kunnighet, samt
genast använde honom i hemliga värf. Ehrenström afsändes nämligen
som kunskapare till Östersjöprovinserna, för att utröna, huruvida vid det
instundande kriget med Ryssland något vore att hoppas af en
svenskvänlig stämning i dessa gamla svenska besittningar. På egen
ansökan fick Ehrenström 1788 anställning i kabinettet för utrikes
brefvexlingen och lemnade militärtjensten. Ensam af alla
kabinettets tjenstemän medföljde han under fälttågen 1789 och 1790
Gustaf III till Finland såsom hans handsekreterare och arbetade
dagligen under hans ögon. Gemensamt med Armfelt underskref
Ehrenström såsom kontrasignant å svensk sida Yerelä-freden, samt
åtföljde konungen på hans resa till Aachen 1791, hvarest han såg
huru den franska emigrationens ögon litade till den nordiske
konungen.
Till historien om dessa oroliga tider har Ehrenström lemnat
månget värdefullt bidrag: interiörer från riksdagen 1789, med dess
uppträden på riddarhuset, dess riksdagsklubbar o. s. v., en synnerligen
åskådlig skildring af Gustaf III:s lif i fält under finska kriget
samt anekdoter af hvarjehanda slag, som sprida ny dager öfver samtida
förhållanden och personer. Under den dagliga sammanlefnaden
med konung Gustaf stadgades Ehrenströms öfvertygelse om denne
konungs stora egenskaper, ehuru han någon gång hade anledning
att beklaga sig öfver honom och ehuru han ej var blind för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
