Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Jemtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige 1645 af Magnus Nordström, anm. af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
Öfversigter och. granskningar.
Jemtlands kyrkliga ställning fore föreningen med Sverige 1645
a£ Magnus Nordström. 83 sid. 8:o. Hernösand 1884.
Af alla de norrländska landskapen framträder Jemtland med den
äldsta och rikaste historien. Det är den norska sagan, som öfver de
snöglimrande fjellen i vester kastar de första historiska ljusglimtarne in
öfver det vackra landskapet, hvars hufvudbygd utbreder sig kring
Storsjön med dess väldiga vikar. Hon har åtskilligt att förtälja om landets
bebyggande genom invandringar från Norge, om norske konungars
upprepade, men misslyckade försök att göra det till skattland; hon
täljer om kung Sverres vidunderligt djerfva tåg genom landet och hans
seger öfver jemtlänningarne, som ville stäcka hans färd, allt händelser,
som timade då det öfriga Norrland ännu låg höljdt i historiens
natt. Såsom gränsland har Jemtland haft många öden, varit utsatt
för krigets förödelser, och kastats mellan svensk, norsk och dansk
öfverhöghet. Men under allt detta har jemtlänningen vetat behålla en
anmärkningsvärd sjelfständighet, ett drag, som ännu bibehållit sig i
folklynnet. Sedan landet under hela ll:te århundradet tillhqrt Sverige,
sägas jerntårne frivilligt förmåtts att sluta sig till Norge under konung
Eystein Magnusson, och detta torde hafva varit anledningen att de
behandlades af den norska styrelsen med synnerlig varsamhet och fingo
behålla många af sina förra friheter, för att ej åter affalla. Yäl stod
från början af 1300-talet en norsk syssloman i spetsen för landets
styrelse och frostatingslagen tjenade såsom landets lagbok, men å
andra sidan egde Jemtland sitt eget lagting, sitt eget sigill, sitt eget
banér och arkiv, der dess särskilda privilegier förvarades, och lagens
urgamla tolk, lagmannen, synes af jemtlänningarne varit i regel
folkvald, under det han i Norge från kong Sverres tid var en konungens
embetsmän. Att befolkningen äfven varit ömtålig om sina fri- och
rättigheter, visar sig af de talrika konflikter, som egde rum mellan de
norska embetsmännen och jerntårne, hvarunder de senare stundom
öfvergingo till ett egensinnigt laglöst trots mot de förre.
Den egendomligaste anomalin, som framträder i Jemtlands historia,
är emellertid att landet, ehuru i politiskt afseende tillhörande Norge,
likväl i kyrkligt under hela medeltiden och ett stycke inpå nyare tiden
tillhörde det svenska ärkestiftet. Förklaringen till detta säregna
förhållande antages ligga deri, att Jemtlands öfvergång til kristendomen
hufvudsakligen förmedlats genom en från svensk sida utgången misssions-
Hist. Tidskrift 1884. VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
