Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Jemtlands kyrkliga ställning före föreningen med Sverige 1645 af Magnus Nordström, anm. af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nordström, jemtland s kyrkliga ställning.
lxxiii
lander (Minnen af heden tro och kult i norrländska ortnamn.
Hernösand 1881 s. 18) att i rätt många församlingar kring Storsjön de
nuvarande kyrkorna ligga i eller alldeles invid byar med namnet Hof,
så i As, Frösön, Alsen, Norderön och Haekås. Detta synes oss böra
tolkas så att derstädes redan från hedna tiden funnits gemensamma
offerställen för grannelagen, samt att sedan den kristna kyrkan
efterträdt det hedniska offerhuset, som kanske helt enkelt genom rening
vigts till kristet kapell, menigheten såsom fordom der samlat sig till
religiösa öfningar. Yi tro att man väl strängt betonat skillnaden mellan
förkristna och kristna samfundsförhållanden äfven i det yttre, under
det att de, der öfvergången skett utan mera störande afbrott, i
mycket utvecklat sig ur hvarandra. Det hindrar naturligtvis ej att
undantag egt rum, och församling äfven bildat sig kring kyrka. Så kunde
t. ex. vara fallet med det af författaren för sin åsigt åberopade kungl,
kapellet i Sunne, som kung Sverre låtit uppföra, möjligen till minne
af sin vunna seger på Storsjöns is just i grannskapet, och till hvars
underhåll han befallt äfven aflägsna socknar att bidraga, något som
antyder på undantagsförhållanden. Oss förefaller det påtagligt att de
rundt kring Storsjön liggande gamla hofven redan utgjort lika många
centra för ett slags sockenindelning, under det att landet, då liksom
framgent, hade sin förnämsta hufvudort i den efter Frey uppkallade
Frösön, dit samtliga befolkningen väl kommit tillsammans till de större
offren, till ting och marknad. Det är kanske ej heller en tillfällighet
att landets enda runsten, som förkunnar kristendomens införande genom
Austmadr Gudfastarson är rest å Frösön. Kristnandet bestod här som
på många andra ställen förmodligen allenast i hufvudhelgedomens och
de angränsande hofvens förstöring eller de hedniska träbelätenas
ersättande med kristna kyrkans helgonbilder. Ty synnerligen djupare än
till det yttre gick väl ej till en början omvändelsen, att döma af de
jemtländska kämparne vid Stiklarstad.
De i Svenskt diplomatarium förekommande registren öfver
sex-årsgärden och palliiafgifterna lemna en säker ledning huru långt
församlingsbildningen i Jemtland framskridit vid början af
trettonhundratalet. Författaren påvisar huru jemförelsevis få församlingar tillkommit
sedan denna tid, och det ges intet säkrare bevis för landets urgamla
odling. Till den af författaren å sid. 18 lemnade redogörelsen om de
senare församlingarnas uppkomst är anmärkaren i tillfälle meddela,
att i de nuvarande annexsocknarna Rätan och Klöfsjö redan 1536
funnos upprättade kapell för gudstjenst, men ännu ej vigde
kyrkogårdar; på de närboendes begäran meddelade ärkebiskop Lars 1543
tillstånd att der inviga begrafningsplatser, med vilkor att kapellboarne
för öfrigt skulle för barnkristning, kyrktagning och presttiondens
aflemnande besöka Bergs kyrka; ej heller skulle socknepresten hålla några
flera messor eller tidegärder än förut, om ej af fri vilja; för
kyrko-tionden fingo de uppbygga sig herberge vid kapellet (enl. permebref
i Vitt. Hist. och Ant. Ak. arkiv). — Närmaste tillsyn Öfver landets
församlingar hade landsprosten, till hvilket ämbete den lämpligaste
kyrkopresten till en början utsågs, men från slutet af 1400-talet inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
