Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Jean de Witt, grand-pensionnaire de Hollande, par A. Lefèvre-Pontalis 1. 2, anm. af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefèvre pontalis, jean de witt.
lxxxvii
Hvad förf. gifver är emellertid så rikt och intressant, att hans
arbete otvifvelaktigt utgör en vigtig insats i den digra literatur om
de Witt och hans tid, hvars äldsta partier sågo dagen redan i
storpensionärens egen lifstid. Särskildt måste vi påpeka den omsorg med
hvilken han tecknar republikens månghöfdade och svårbegripliga
författning, de porträtt han gifver af de ledande personligheterna, den
grundlighet och ärlighet med hvilken den inre partistriden skildras
och det nya rika ljus som faller öfver vissa delar af de Witts omfattande
politiska verksamhet, om det ock ej bör förglömmas att i afseende
på beröringen med Frankrike har Mignet för tiden efter 1660 i sitt
stora arbete undangjort en betydlig del. Ett kapitel som författaren
endast i förbigående berör är historien om Nederländernas maritima
och kommersiella utveckling. Det skulle varit af stort intresse att i
detta afseende få mera ljus, alldenstund republikens handel, sjöfart och
industri bilda underlaget för dess historia, men det hade varit
kanske för mycket att fordra, att ett arbete om Nederländernas politiska
historia skulle inlåtit sig på detta vidlyftiga och svåra fält. Och det,
förtjenar att. särskildt nämnas, att arbetet innehåller intressanta
upplysningar om de finansiella förhållandena.l)
Men det är på tiden att vi öfvergå till att i korthet redogöra för
arbetets vigtigaste innehåll. Eörf. begynner med en varm teckning af det
friska och kraftfulla lif som vid århundradets midt rörde sig på alla
områden, literaturens och religionens, ej mindre än handelns och politikens,
inom denna till det yttre så lilla ståt, hvilken dock genom sin
handlingskraft och däraf alstrade rikedom tillkämpat sig en plats bland
Europas stormakter. Därpå utreder han denna inkrånglade författning,
hvars många underligheter endast kunna ur dess historia förklaras.
Någon verklig statsenhet fans icke ; republiken var blott en federation
af suveräna stater, i hvilken de yttre sammanhållande banden
utgjordes af å ena sidan oraniska husets maktställning, förvärfvad genom
80-åriga förtjenster och stödd på innehafvandet af ståthållare- och
generalkaptens-värdigheterna, å andra sidan Generalständerna eller
församlingen af de särskilda staternas representanter. Och liksom
Generalständerna nästan i alt förlamades af provinsständernas
suveränitet, så voro dessa i sin ordning ej mindre beroende af de enskilda
städerna; i bägge instanserna fans så godt som ett liberum veto, hvaraf ali
samverksamhet oupphörligt hämmades. Utan utveckling af en verklig
enhet består emellertid ingen ståt i längden, men mot den enhet, som
här naturligen erbjöd sig i en skärpt samverkan af den oraniska
furstemakten och Generalständer-institutionen, reste sig ett
fruktansvärdt hinder i den öfvermäktiga ställning som provinsen Holland in-
Vi kunna ej här underlåta v att anmärka, att det skulle för en riktig
uppfattning af de siffror som meddelas varit önskligt att förf. gifvit några
upplysningar om mynt och andra värden. Floriner och livres förblifva
dessför-utan blott tomma namn. Visserligen kan man af I. s.-525 se, att livren var
2.15 francs, men om livren är = med florin får man ej veta, än mindre bägges
köpvärde jämfördt med nuvarande franken. Och I, s. 150 måste livren tydligen
vara detsamma som livre sterling, hvilken vid denna tid gälde 10 gulden (floriner).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
