Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Jonas Alströmer och hans verk af J. Fr. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONAS ALSTRÖMER OCH. HANS VERK.
7
denspengar under fem år. Yid konkurser fick verket »preference»
framför andra kreditorer som icke försett sig med lagliga »cauteler
och förvaringar». Ingen af verkets arbetare fick utan
föreståndarens medgifvande häktas för skuld eller för annan gärning, så
framt han ej begått sådant groft brott, att han genast skolat
häktas.
Yid denna riksdag inrättades den s. k. landshjälpsfonden,
som skulle bildas dels genom en direkt skatt dels genom en
fem-procentsafgift på sådana varor, som här hemma kunde tillverkas.
Dess ändamål var att bidraga till näringarnas uppkomst, men
till nästföljande riksdag anslogs hela inkomsten till
Alingsås-verket såsom räntefritt lån i tio års tid. Genom denna
ständernas välvilja blef verket till stor del, hvad det sedan ofta kallades,
ett riksens ständers verk. För lånet skulle ständerna få såsom
säkerhet inteckning i verkets alla tillhörigheter. — Slutligen
erhöll Alström på riksdagens rekommendation Höjentorps
kungsgård på ständigt arrende. Han lofvade att där anlägga
scliä-feri m. m.
På hösten 1728 utarbetades nya bolagsreglor, hvilka i Okt.
stadfästades af konungen. De afsågo att öka rörelsekapitalet
genom att göra lotternas antal, som från början varit bestämdt
till 1,000, obegränsadt. För att värfva nya delegare utgafs en
brochyr som bl. a. uppmanade en hvar som ville med fördel och
säkerhet placera sina pengar att köpa lotter.
Det nya verket granskades 1729 af en del af
landshjälps-deputationen, hvilken hade att förvalta de medel, hvarmed Alingsås
understöddes, och som fått i uppdrag att tillse hur anslagen
användes. Allt hvad de sågo väckte deras bifall, och hela deras
berättelse blef ett loftal öfver inrättningen och dess anläggare.
Femton olika fabriker voro i gång — utom fyra hjälp verk —
men åtskilliga af dem funnos nästan blott till namnet. Så
utöfvades strumpstickeriet hufvudsakligen af en person, som på 14
dagar kunde sticka ett par finare mansstrumpor och på 8 dagar
ett par »ordinära». Och föga bättre var det stäldt med ett par
andra. Det förnämsta var ett s. k. strumpväfveri där utom
strumpor af silke, regarn och filt äfven mössor, tröjor m. m.
tillverkades, och hvilket sysselsatte vid pass 200 personer.
Därnäst voro band- och tygväfverier af olika slag de betydligaste.
Societetens tillgångar beräknades till 199,154 dal. smt. därvid
äfven inräknade 29,550 dal. smt. resterande aktieinbetalningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
