Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Jonas Alströmer och hans verk af J. Fr. Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
J. FR. M YSTRÖM.
IJtan tvifvel voro dock -dessa värden allt för höga, ty premier
o. a. förmåner utgingo efter tillverkningsvärdet, hvilket därför
sattes så högt som möjligt. Afsättningen var fortfarande dålig
enligt direktionens egen klagan, hvilket var en naturlig följd af
dåliga varor och höga pris.
Det första privilegiet var gifvet på 20 år och därför
inlem-nade societeten 1745 ansökan om dess prolongerande. Denna
beviljades, och d. 28 Januari 1746 förlängdes oktrojen på
ytterligare 20 år.
I en under följande riksdag inlemnad redogörelse för verket
L’er direktionen en vidlyftig skildring om dess tillstånd vid denna
ticl. Där uppräknas 28 olika verk som voro i gång. Personalen
utgjorde 134 män och 741 kvinnor. Af tillverkningarna voro de
vigtigaste posterna 2,302 par strumpor, 878 st. div. tyger och
34,320 alnar band. Societeten bekänner nu, att varorna i många
år varit osäljbara i följd af »elak färgning». Som vanligt
begärdes äfven nu understöd af ständerna, hvilket så till vida
beviljades, att verket skulle få årligen utan ränta låna 40,000 dal.
smt. mot pant af råvaror och produkter och mot vilkor att
lånet före hvarje års slut vore inbetaldt.
Några år därefter — d. 4 Oktob. 1749 — hemsöktes Alingsås
af en svår eldsvåda, som ödelade flera till manufakturverket
hörande inrättningar. Förlusten uppskattades till 100,000 dal.
smt. Alstiöm begärde genast ett lån af manufakturkontoret, men
då detta fordrade säkerhet för återbetalningen, vände han sig till
K. M., som lät verket erhålla en allmän kollekt samt tillåtelse
att kringsända stamböcker. Härmed var Alström dock ej nöjd
utan inlemnade till 1751 års riksdag en böneskrift, enligt hvilken
han helst önskade en summa penningar men i annat fall att få
uttaga verkets å hallen i Stockholm och Alingsås pantsatta
tillverkningar, samt att tillverkningspremierna skulle höjas till 25 %
till dess verkets skuld hos banken å 60,000 dal. smt. vore
därmed betald. På sekreta handels- och manufakturdeputationens
förslag erhöll han äfven ett lån å 28,000 dal. smt., hvilket skulle
få afskrifvas med 10 pct. tillverkningspremier till nästa riksdag.
Genom denna afskrifning blef skulden betald redan till 1754 års
början, men enär ständerna, som tydligen ej beräknat sä stor
tillverkning, föreskrifvit, att premierna skulle utbetalas till nästa
riksdag, foidrade societeten dem äfven för 1754 och 1755 års
tillverkningar och lyckades också genomdrifva denna begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
