Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 1 5 94—15 96. 45
upptagit vissa punkter utöfver ständernas gemensamma svar.
Jämför man nu dessa handlingar (beslutet och svaret) med
hvarandra så visar det sig att beslutet i allmänhet är ett ordagrant
upprepande af svaret, dock med följande uteslutningar: 1) att de
anklagade herrarne ej alis omnämnas däri — ehuru stadgandet
om dem, som ej ville rätta sig efter beslutet, är intaget — samt
2) att ständernas svar om hertigens kronofordringar och 3) deras
förslag om riksdagarnes framtida ordnande likaledes utelemnats.
De tillagda punkterna visa sig vara följande:
1) en inledning, hvari redogöres för orsakerna till
riksdagens hållande — nämligen att, då konungen icke »kunnat och
täckts» så fullkomligt, som bort ske, beställa om regeringen, hade
ständerna nödgats sammankomma för att upprätthålla inre fred,
så att den nyss vunna utländska »med god ordning, lag, rätt
och rättvisas styrkande rätteligen måtte kunna brukas» —;
2) en högtidlig trohetsförsäkran af ständerna till Sigismund,
åtföljd af en påminnelse om dennes förpligtelser;
3) en förbindelse af hertigen att styra riket i enlighet med
Upsala mötes beslut, rikets lag, ständernas privilegier, konungens
ed och skriftliga försäkran vid kröningen samt »med riksens råds
råde», som riksråden fritt och utan misshag skulle få meddela
och hvarförutan hertigen »i vigtiga saker och det som riket och
regeringen kan angå» ej skulle företaga något*) ; samt
4) stränga bestämmelser mot affall från beslutet.
Det visar sig sålunda, att riksdagsbeslutet och ständernas
utlåtande af den 17 Okt. i allmänhet sammanfalla och att den
olikhet, som åstadkoms genom hertigens tillägg, ej kan sägas
hafva varit af materiell art utom möjligen hvad angår den
särskilda trohetsförsäkringen till konungen 2), hvari man torde vara
berättigad att se ett slags genomförande af hertigens den 16
Oktober framstälda förslag om en dylik. Dock är härvid att
märka, att de i detta förslag förekommande uttryck, hvilka
berörde Sigismunds och hans ätts rättigheter till den svenska
kronan, nu utbytts mot den i formen mindre’ sårande reservationen:
»otviflandes att H. K. M. obrottsligen håller hvad H. K. M.
*) Rådets samtycke omtalas ej på annat sätt, än att hvad som med dess
ocli hertigens råd blifvit samtyckt, det skulle hertigen och riksråden samtligen.
försvara.
2) Bestämmelserna mot affall från beslutet, huru ödesdigra de än blefvo,
kunna nämligen anses blott såsom en naturlig konseqvens af bestämmelserna mot
att ej underkasta sig det samma.’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
