Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
S. J. BOETHIUS.
Här hade äfven infunnit sig hertig Gustaf af
Sachsen-Lauen-burg, och denne »dref dagligen» på att räkning skulle uppgöras
angående lians moders brudskatt, hvarjämte äfven
fordringsanspråk på kronan framställdes af grefvinnan Ebba
Lejonhufvud och hennes son riksrådet Axel, hvilka såsom säkerhet
begärde en förläning. Deras familjs fordran, som härledde sig ända
från början af konung Eriks regering och uppgick till 34,000 daler,
hade i Söderköping blifvit granskad af en del af rådet och adeln,
hvilka emellertid blott hänskjutit saken till konungen.1) Att
föga utsigt fanns att på detta håll erhålla något besked hade
emellertid erfarenheten visat, och sannolikt var detta orsaken till,
att den styfsinta grefvinnan ocli hennes likasinnade son nu i
stället sökte na sitt mål genom hertigen, mellan hvilken och
grefve Axel dessutom ett närmande redan före denna tidpunkt
synes hafva egt rum.2) Omedelbart efter hertigens och riksrådens
ankomst till Vadstena in lemnade nämligen mor och son en
protest mot deras ståndsbröders ofvan nämda beslut, och då såsom
skäl mot dettas giltighet här anföres, att det ej meddelats dem
före hertigens afresa och att det stred mot den fullständiga
regentmyndighet, hvilken på riksdagen tillerkänts hertigen, synes
detta ej kunna tolkas på annat sätt, än att de ansågo, att
hertigen bort ega makt att ensam afgöra denna sak.3) Enligt en
uppgift af Erik Sparre var dock det förra påståendet, (om
tidén för svarets meddelande) osant, hvarjämte enligt samma källa
hertigen i Söderköping skall hafva gillat beslutet. Nu var Karl
dock böjd att tillmötesgå såväl hertig Gustafs som den
Lejon-hufvudska familjens anspråk, men i enlighet med sin förbindelse
att ej företaga något af enskildt råd understälde lian frågan de
brefvet, som i original dat. d. 13 Dec. 1595 förekommer bland Acta hist. Af
Erik Sparres svar, dat. deri 26 Dec., ser det ut som om då äfven Klas och Ture
Bjelke ankommit till Vadstena, ty det är stäldt äfven till dem, men detta är ej
afgörande, då Sparres mening kan hafva varit, att brefvet skulle ytterligare
befordras till desse herrar. Föröfrigt torde mötet då varit upplöst. Eget nog är
detta svar ej adresseradt till Erik Abrahamsson.
*) Det är dessa fordringar som omtalas i Hist. Tidskr. 1884, ss. 26 o. 68,
ehuru jag där kommit att förväxla hertiginnorna af Sachsen och Meklenburg ocli
den senare fordringen omtalas, såsom om den blott varit grefve Axels och
härrört blott från Johans tid. Att den delvis var ännu äldre, framgår af den räkning
som är tryckt i De la Gard. ark. V sid. 40. Slutsumman ses af s. a. IV sid. 86.
2) Hist. Tidskr. 1884, sid. 28—9. Den andra sonen, Mauritz, var, en af
hertigens mäst hängifne tjänare och hade redan förut af denne fått en säkerhet
för sin andel i fordringarne; se De la Gard. ark. IV, sid. 90. Den förbättring
i säkerheten, som M. Lejonhufvud där uppges hafva fått den 4 Aug. 1595, gafs
honom enl. Reg den 1 Aag. 1596.
3) Acta hist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
