Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. II. Samregeringen på grund af Söderköpings riksdagsbeslut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAM REGERING 1594 — 1596. 79
Hertig Karl synes ej liafva haft något att invända mot att
skrifvelsen skulle erhålla denna form,1) och i denna punkt
tycktes man sålunda varit på väg att ernå samstämmighet. Då skref
den sluge riksdrotsen Nils Gyllenstjerna till sina ämbetsbröder
och ej blott afstyrkte skrifvelsen, utan förklarade rent ut, att han
ej ämnade underteckna den samma, emedan den var »för hårdt
och skarpt stäld.» Härmed inträdde ett omslag. Gustaf Banér
skref den 16 Maj till Högen skild Bjelke: »så hafva ock vi 4
eller 5, si tot reperim ur, som uglefjädrarna ti däst (oftast) sättas
uppå, icke häller behof att låta dem med alle (vid alla
tillfällen) låda vid oss . .. och kan vara . .. tid nog att utsända sådant
bref, när samtliga riks ens råd komma till hopa».2) Detta blef
också Sten Baners och Ture Bjelkes åsigt och de underrättade
nu hertigen, att de under sådana förhållanden ej kunde göra
något vidare till saken, förr än hela rådet kom till sammans,
hvarpå de erhöllo följande kärfva svar: »Så mågen i göra
härutinnan hvad som hälst Eder synes rådligast».
Lika liten framgång hade hertigen med afseende på
stämningen till Flemming. Hvad han nu åsyftade med denna var
enligt ett hans bref till rådet (den 29 April) att Flemming och de,
som med honom underskrifva svaret till sändebuden, hvilket nu
kommit hertigen till handa, skulle instämmas till herredagen.
Äfven därutinnan var Erik Sparre af samma åsigt. Denne
gjorde dock några ändringar i den af hertigen uppsatta
stämningen, och ehuru Karl ansåg att »därutinnan föga förändring behöfts»,
rättade han sig dock efter Sparres mening3) och sände (d. 12 Maj)
det sålunda förändrade förslaget till de öfriga riksråden.4) Ehuru
bland dessa fortfarande rådde mycken ovilja mot Flemming och
ehuru det för hvarje dag alt mer ocli mer oefterrättliga
tillståndet i Finland ej kunde undgå att väcka deras bekymmer, °) voro
de dock ej böjda for att deltaga i den af Karl påyrkade åtgär-
*) Se hans svar af den 29 April.
2) I sammanhang härmed anmärker han, att hertigen näppeligen skulle taga
till godo sådana svar af dem som af Gyllenstjerna, ehuru denne i själfva verket
handlade på samma sätt som Flemming och bröderna Stenbock — detta synes
mig vara meningen med det något dunkla stället — ooh fäller tillika några ord
om »lismare och jabröder»., som möiligen skulle kunna syfta på Lejonhufvud och
Sparre. Hist. Bibi. II, sid. 286.
3) Karl till Sparre den 10 Maj.
4) I Karls första bref angående denna sak synes det vara fråga om två
stämningar, en i hans och en i rådets namn, men meningen var tydligen nu att skicka
en gemensam i bådas namn
5) Se Gustaf Banérs bref till Hoç. Bjelke den 16 Maj. Hist. Bibi. II,
sid. 288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
