Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
CARL SPRINGHORN.
till sin vidd, så dock till sin art väl jämföras med dem,
Nederländerna fingo röna under Habsburgska husets välde. Kristiern
II blef för vårt land hvad Filip II blef för Nederländerna, och
bådas förtryck väckte till lif en kamp för frihet och
sjelfständighet, hvilken blef så mycket svårare och långvarigare för
Nederländerna, som Filips makt var större och värdet af de affälliga
landsdelarne ansenligare. Men båda ernådde hvad de åsyftat,
och 17 århundradet såg båda nästan samtidigt uppstiga till
europeisk betydelse: republiken Holland eller Generalstaterna var
en makt, som utgjorde en värdig medkämpe eller motståndare
till Gustaf II Adolfs och Karl X:s Sverige. Det förra såg vid
det följande århundradets ingång sin tredje Vilhelm af Oranien
glänsa på det vestliga Europas politiska himmel på samma gång
som Öfver Norden den meteor for fram, som tändes vid Narva.
Och till sist var det som om därmed båda dessa länders kraft,
anseende och sjelfkänsla — med ett ord yttre storhetstid var
till ända. Tvedrägten tände inom dem båda sin fackla, och
när denna ändtligen slocknade, lyste andra solar på ryktets och
maktens himmel.
Yi hafva redan antydt att det fans en tid, då Holland och
Sverige stodo antingen såsom medkämpar eller motståndare vid
afgörandet af verldsdelens stora frågor, och bådas s. k. storhetstid
har att tala om flerfaldiga förbindelser än af fredlig, än af
fiendtlig art. Såsom naturligt är hafva också dessa förhållanden
blifvit påaktade och af häfdatecknarne i allmänhet utredda. Men
våra förbindelser med Nederländerna före denna tid hafva,
åtminstone från svensk sida, blifvit föremål blott för ett mera
ytligt studium eller tillfälligt omnämnande, — och därför torde
efterföljande framställning af dessa förbindelser ega något värde
om ock blott såsom en inledning till historien om de senare, redan
kända. Källorna flyta såsom alltid, när det gäller äldre tider,
sparsammare och oregelbundnare än de, ur hvilka skildraren af
en senare tid har att ösa, och detta förhållande får tjena som
ursäkt för luckor och ofullständighet på mer än ett ställe.
Författarens källor äro i första rummet arkiven i Stockholm, Haag*
Bruxelles m. fl., som närmast borde vara af vigt för detta ämne,
därnäst ett par goda Holländska monografier som behandla
Vreede, Nederland en Zweden in staatkundige betrekking; De Jonge, In-
li cli tin gen ointreut de staatkuudige betrekkingen tuschen Nederland en Zweden
in de jaren 1592—1609, hvilken senare upptager ss. 205—2ö6 af tidskriften De
Vrije Friis, nieuwe reeks, zevende deel, 1855.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
