Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
CARL SPRINGHORN.
september 1526, men vi kunna af såväl ofvannämda reversal
som af Olai berättelse förstå att så ej skedde1).
Då icke underhandlingarne om detta förbund på nytt upptogos,
skulle det tyckas, som de hittills förda egentligen ej ledt till
något resultat, då man å ömse sidor framstält vilkor, som ej
antagits, och dessutom den tid, som blifvit utsatt vid den första
öfverenskommelsen, snart gick till ända. Men i sjelfva verket
hade åtminstone konung Gustaf ernått det resultat han åsyftat,
nämligen att föra Nederländarne till sitt rike och skaffa
Lübeckarne medtäflare, och att detta hade redan lyckats honom, hafva
vi ofvan visat; de följande tiderna visade det ej mindre, ehuru
alla underhandlingar afstannade.
Också fortfor han att bereda väg för dem på alla håll. Så
anbefaller han januari 1527 sina embetsmän i Finland att till
Stockholm skaffa varor för utförsel till Nederländerna, såsom
koppar och jern, hudar, skinn och pelsverk, smör och fläsk, råg
och hafre, timmer och trävirke m. m. Samma dag underrättar
han biskop Brask, att han fått bref från Nederländerna, att till
Stockholm och flera hamnar skola anlända skepp därifrån med
salt, kläde och annat, och uppmanar honom att i sin mån sörja
för att dessa fartyg kunna från Östergötland få laddning tillbaka,
och ifrån Vesterås befaller han den 23 juni samma år, således
omedelbart före de vigtiga händelserna på denna riksdag,
vederbörande tillse att borgarne i Söderköping och andra städer i
Östergötland tillhållas att »köpslaga redeliga och skäliga med
holländarne, på det de skola icke få en vederstyggelse att
besöka detta riket på en annan tid». Sjelf gick han i detta som
annat i spetsen för sina undersåtar i deras nya företag, då han
lät hämta mångfaldiga af sina och sitt hofs behof från
Nederländerna.
Märkligt är att Lübeckarne ej tyckas på något sätt hafva
klagat öfver eller motsatt sig den kränkning af deras
handelsmonopol på Sverige, som det ju utan tvifvel var, att
Nederländarne på detta sätt indrogos i riket; kanske få vi skrifva detta
på den oroliga belägenhet, i hvilken de sjelfve befunno sig, i
alla händelser på mindre kraft och säkerhet i förhållande till de
nordiska ländernas angelägenheter.
*) Den finnes tryckt efter en afskrift i Göttingens universitets bibliotek hos
Waitz I, 262 o. f. Utom ingressen och en afslutande bekräftelse är dess
innehåll ordagrant lika med motsvarande del af Gustafs bref af den 12 maj 1526,
bil. 2. Riksarkivet i Haag förvarar äfven en afskrift af denna akt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
