Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Om Sveriges förbindelser med Nederländerna från äldsta tider till år 1614 af Carl Springhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
C AHL SPRINGHORN.
gäran skulle föra äfven hans talan*), möttes derstädes med
afslag på sina ersättningsanspråk. Lübeckarne underläto ej
att underblåsa missnöjet häröfver och reta de båda
konungarne till krig. I mars 1533 infunno sig deras sändebud i
Sverige att bearbeta konung Gustaf, som emellertid af egen
drift ej var hugad att ingå på deras förslag att börja krig
mot Nederländerna, utan afvaktade hvad konung Fredrik skulle
göra2), då denne just vid samma tid afled den 10 april
1533.
Hertig Kristians (III) vänskapliga ställning till burgundiska
hofvet och Lübeckarnes i förbittringen stegrade fordringar med
afseende på betalningen af Sveriges skuld till deras stad,
hvilket redan nu ledde till fallständig brytning, tjente blott till att
aflägsna konungen från dem och närma honom till Kristian och
hans bundsförvandter. Under det Lübeck rustade sig till sin
sista kraftansträngning att häfda sin öfvermakt i Norden —
Grefvefejden — finna vi konung Gustaf åter på allvar närma
sig burgundiska hofvet och återknyta förbindelserna med
Nederländerna. Tegel och efter honom Geijer m. fl. berätta till och
med att handelsförbundet af år 1527 (rätteligen 1525), för
hvilket vi redogjort, blifvit förnyadt 1533. Yi hafva dock ej
funnit denna uppgift bekräftad hvad angår ett formligt fördrag, men
väl att underhandlingar i den vägen förehafts.
I en Gustafs skrifvelse den 10 augusti 1533 till Severin
Kiil (på Elfsborg) befalles nämligen denne att betyga
liufvud-männen på den holländska flottan i Kattegat konungens
»benägenhet att vara i vänskap med kejsaren och regeringen i Burgund»,
och af samma skrifvelse synes äfven som skulle dessa haft några,,
ehuru i konungens tycke alltför obestämda, framställningar om
förbund.3) Och i sjelfva verket borde ju burgundiska hofvet
vara angeläget om Sveriges vänskap i den allvarsama striden
med Lübeck, liksom å sin sida Gustaf med intresse stälde sig
på Lübecks motståndares sida.
Huru som helst, finna vi att konungen senare på hösten har
uti Nederländerna tvenne utskickade, borgare i Stockholm,
Gerlach von Embden och Didrik Rost att uträtta åtskilliga värf,
’) Gust. 1:8 reg. VIII, s. 135 (12 Sept.).
2) Gust. I:s reg. VIII, s. 213.
3) Att de begärt »tillförsel och armering i svenska hamnar« synes af tit.
reg. för Gust. I:s tyska bref 1533, jul. 28. R. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
